Direktlänk till inlägg 2 juli 2009
Och där kom muren nedfarande med full fart och plattade till mig totalt!
Jag fattar inte att jag hela tiden tabbar mig, att jag aldrig kan hålla käften och att jag aldrig lär mig.
Det var ett skämt och det var meningen att vara ett skämt men tyvärr så uppfattades det som allvar, spreds vidare, blev sårande ord och som tillslut hamnade hos mig igen.
Önskar jag kunde spola tillbaka bandet och börja om.
Göra alla missförstånd och misstag ogjorda.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...