Direktlänk till inlägg 12 juli 2009
Hamnade hos en kompis polare där det blev Geni spel (förlorade stort, som vanligt men vem är förvånad?? ) och lite alkoholhaltiga drycker.
Det röda vinet var underbart gott, vad hette det, Annelie?
När klockan stormade mot midnatt stoppades vi fyra passagerare in i en bil och for vidare upp till Görla där en fest höll på.
Americkan car show hade under dagen varit i Societetsparken men nu var det fullt av raggare och andra festsugna uppe i Görla, där det fanns öl och lättare mat till en billig penning samt liveband som uppträdde. Speciellt det sista bandet gillade jag skarpt. Vilket tyvärr innebar att jag skrek sönder halsen totalt när jag ”sjöng” med i låtarna. Kvällen/ natten var i alla fall kanon kul och bra mycket trevligare än jag förväntat mig. In genom dörren ramlade jag vid 4.30 i gryningen och somnade direkt i soffan utan att passera andra ställen än skohyllan.
Tack Annelie för att du frågade!
Det enda som jag fortfarande funderar över är hur tusan Micke kunde känna igen mig! Jag menar, senast jag såg honom var i 7:an och då gick han i parallellklassen och vi hade inte direkt något med varandra att göra. Dessutom gick jag i den skolan under bara ett år, så hur tusan mindes han mitt namn? Jag som var mer än genomskinnlig under högstadiet och mina klasskamrater visste knappt mitt namn… Att det dessutom är närmare 21 år sedan jag gick på Norrsund gör att jag blir ännu mer imponerad av hanns minne :)
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...