Direktlänk till inlägg 23 augusti 2009
Söndag igen!
Vart denna vecka tagit vägen har jag ingen aning om, den har gått för fort och i morgon börjar åter en vecka med praktik och annat ”spännande”.
I går firade Karin sin 40- års dag så jag var ute på Vätö. Kom tillbaka till Norrtälje mitt i natten. Närmare 00.30 var klockan när jag äntligen låste upp porten och tog mig in i värmen.
Veronica, en gemensam bekant till oss båda hade bil och plockade upp mig vid 16 snåret. En tipspromenad och välkomstbål startade firandet som följdes av grillning och middag. Grillarna rök imellanåt så mycket att ”grillmästarna” var svåra att se i oset och eftersom antalet gäster minskat i antal, så blev det grillat så det troligen räcker resten av veckan till familjen. Men det var supergott och jag åt som om jag inte sett mat på ett par veckor
Efter middagen så var lekar planerade och en trekamp stod på schemat. Jag är ingen lekmänniska! Jag vill inte leka och jag tycker inte att lekar är roliga, så mitt norrländska arv visade sig när jag blankvägrade till att vara med! Jag kan förstå att många kan tycka att festlekar som ”stövelkastning” och annat kan vara både kul, spännande och trevligt men jag tycker att dessa lekar bara är jobbiga. Så medan alla gäster och födelsedagsbarnet hamnade på ängen så hamnade jag i köket. Visspade grädde och rensade jordgubbar till tårtorna är trevligare än lekar. Ensamheten och tystnaden i huset när bara jag själv var på plats passade mig bättre…
Jag är glad att jag var med och firade Karin, som trots allt är en av mina bästa vänner. Men jag trivs inte när det är en massa människor närvarande. Folk jag inte känner och som inte har den blekaste aning om vem jag är. Jag känner mig lika hemma som en flodhäst bland en flocj zebror. Jag var närvarande i går, men gjorde inget för att synas, höras eller bli uppmärksammad, jag höll distans till alla.
På ett sätt så önskar jag att jag fortfarande går på båda mina piller, eftersom jag då helt ändrar mitt beteende och feghet inte existerar.
Men kvällen i går var i alla fall trevlig samtidigt som jag tackar gudarna för att det kommer dröja länge innan nästa firande är på tapeten.
Den nästa som fyller år är jag!
I år är det på en lördag och jag ska försöka se till att det blir samma firande som förra året. Förra året var jag på skrivarkursen och hade inte telefonen påslagen under hela dagen och slapp alla grattis samtalen/önskningarna!
Jag kommer inte att fira mig själv i år heller. Kommer inte att bjuda på tårta eller bjuda över människor. Jag kommer att stänga av alla linjer med omvärlden, ta ett varmt bad och njuta av tystnaden i mitt eget sällskap.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...