Klockan är bara strax efter 10 men redan är jag så irriterad att det bara kommer att krävas ytterligare en liten sak för att jag ska explodera!

Mitt liv och min fritid verkar så mycket mindre värd än andras och vad jag än planerat och bokat in så anses det tydligen att allt kan av bokas eftersom dessa i andras ögon inte är lika viktiga som andras planer.  

Jag tycker att det borde räcka med att jag säger:

- Jag kan inte i dag. Men jag följer med nästa gång…

En mening som jag verken borde behöva upprepa eller ens borde behöva vidareutveckla. Jag är vuxen och bor ensam och har därför ingen anledning till att redovisa vad jag pysslar med om dagarna eller vad det är för planer som jag inte kan ändra.

3 gånger i går fick jag samma fråga på telefon och alla gångerna var det samma person som ställde den.

- Följer du med ner till pappa? Jag måste lämna matlådor.

Samma fråga tre gånger och jag gav även samma svar tre gånger:

- Jag kan inte den här gången, har saker jag måste göra…

Jag anser att jag inte ska behöva upprepa mig utan att det borde räcka med att jag säger det en gång. Men troligen så vet människan att jag kommer ge upp om hon tjatar, att jag kommer att få dåligt samvete och med en suck ge upp mina egna planer och följa med ner till pappa. Enda riktiga anledningen till att hon vill att jag följer med är att hon tycker det är tråkigt att åka själv…

Jag vill följa med, eftersom det är min pappa det handlar om, men just i dag så är det omöjligt för mig…

I morse fick jag åter samma fråga. Nyvaken och att åter få samma fråga fick mitt humör att rinna över och jag utbrast:

- jag kan inte! Jag måste sätta ihop ett bildspel som ska vara klart på måndag och jag har inte ens kommit halvvägs, så jag kan inte följa med ner till pappa!

Mitt svar fick min mor att explodera och utbrista:

- Det är underligt att det bara är jag som kan ändra mina planer! Hela tiden ställer jag upp, men ingen tack får jag och ingen annan vill hjälpa till…

Dessa ord är det som fortsätter att irritera mig och efter två timmar är jag fortfarande så vidrigt irriterad att jag knappt vet vart jag ska ta vägen!

JAG är den enda som ställer upp!

JAG är den enda som lagar mat till pappa (för egna pengar som jag egentligen inte har) och åker ner till Stockholm med.

JAG var den enda som avboka allt för att besöka min far på sjukhuset.

JAG är den enda som ALLTID ställer upp och som avbokar allt utan minsta protest, för att jag vill känna mig behövd.

Men just i dag kan jag inte.

Jag har inte den tid som behövs för att hålla mamma sällskap i bilen. Hur mycket jag än vill, så är det totalt omöjligt! Mina timmar räcker inte till och jag är redan nu tillräckligt stressad över att veta att timmarna inte är i närheten av det antal som jag skulle behöva. Och att då behöva ha dåligt samvete över att jag gör min mor besviken som inte ställer upp, är jobbigt!

I kväll är det även kräftskiva och jag vet att jag inte har tid att vara med på den inte ens har lust att vara med på den, men eftersom den sedan länge varit planerad och jag förstör de andras glädje genom att hoppa av, så kommer jag troligen att stå vid kräftorna i kväll och bara längta därifrån.

Vi får se hur dagen blir, men för stunden är jag på för dåligt humör för att ens kunna sitta stilla, men bildspelet måste vara klart på måndag och jag har ”bara” 120 bilder kvar att förminska och placera i rätt ordning.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...