Hemsidan jag har är sedan en tid tillbaka avlivad.

Tappade intresset för den helt enkelt.

Nu funderar jag på att låta bloggen gå samma öde till mötes.

Inte för att jag tappat intresset för den, utan för att mitt liv ser ut som det gör för stunden.

Jag är sedan ca 2 månader tillbaka i en ordentlig svacka och jag sitter på brunnens botten och kommer inte upp. Dessutom lägger folk av och till en skiva över brunnsöppningen och jag känner mig rejält bortglömd. Tack och lov så hörs ibland mina rop på hjälp, skivan flyttas undan och någon kastar ner en kaffemugg med värmande dryck...  Men så fort något bortom brunnen kallar på deras uppmärksamhet så glöms jag bort igen.

Livet känns helt enkelt jobbigt och det märks i bloggen. Allt jag skrivit de senaste månaderna är negativt och om jag tröttnat på mig själv, vad har då inte mina vänner gjort?? 

Jag knatar på i mina mörka spår och lever i valet och kvalet. Snart går sjukskrivningen ut och jag vet inte vad som kommer hända därefter. jag vet inte vart jag är på väg eller vad jag själv önskar gå och det är skrämmande.

Det mest läskiga är att jag stundtals inte ens orkar bry mig. 

Bloggen har varit ett sätt för mig att få ner mina tankar och funderingar på "papper", se de i skrift och det underlättar besluten jag fattar.

Men samtidigt så...  Jag vet inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...