Direktlänk till inlägg 5 mars 2010
Det är inte ofta som jag skrattar så jag gråter och magen krampar av skratt.
Det är inte heller ofta som jag träffar personer som har min typ av humor och därför även skrattar åt samma saker som mig.
I går var en av dessa dagar, då skrattet inte gick att hålla inne.
om det berodde på trötthet eller om det verkligen var kul, ska jag låta vara osagt, men kul hade vi :)
Det hela började med att jag fick två sänglådor med hjul av Jill.
Jill föreslog att jag skulle fråga Lotta om hon ville köra dessa hem till mig, då båda lådorna kanske skulle vara för tunga att bära hela vägen.
Snabbt kom förslaget från mig att jag alltid kunde sitta i lådan i nedfarsbackarna på hemvägen om jag inte längre orkade bära dem.
hela samtalet spårade ut totalt och den ena bilden värre än den andra dök upp i skallen. Hursomhelst så blev beslutet att jag skulle sitta i lådan och använda handarbetsstickor som hjälpmedel att staka mig fram. Lotta lovade att stå på vissa utvalda platser och knäppa kort, när jag kom farande. Dessa bilder skulle vi sedan skicka in till Norrtälje tidningen med bildtexten:
"Behövande har inte längre råd med rullstolar"...
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...