Direktlänk till inlägg 18 maj 2010
I dag är min själ 100 år gammal och kroppen troligen från medeltiden.
Träffade arbetsförmedlingen och blev lite klokare på framtiden, men inte mycket.
Med humöret i taxhöjd knatade jag vidare till NTC.
1 1/2 timme senare värker varenda muskel i kroppen men hjärnan är fortfarande pigg som en lax och snurrar vidare i på tok förhög hastighet.
Resten av dagen ska jag gömma mig på balkongen och bara vara på depphumör.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...