Direktlänk till inlägg 30 maj 2010
Vid 10 –tiden lämnades Elias tillbaka till mig efter att ha sovit hemma hos mamma natten till söndagen.
Efter att ha packat väskan med vatten och varma kläder knatade jag mot Färsna, medan Elias cyklade framför mig.
På Färsna hade räddningsfordon samlats för att barn skulle kunna komma nära och titta, lära sig hur man gör vid en krissituation och hur de arbetar vid olyckor.
Elias njöt för fulla muggar av att vara så nära brandbilar och ambulanser. Att se helikoptern landa på ängen var en otrolig syn även för mig.
En bilolycka arrangerades och under närmare 30 minuter visade räddningskåren hur de arbetar på en olycksplats. Elias och jag satt längst fram och såg allt kanonbra. Brandmännen som sprutade skum över bilen och sågade av taket på bilen för att komma åt den skadade föraren. Ambulansmännen som bar in föraren i ambulansen och bärgaren som tog de båda krockbilarna på släpet…
Det var spännande att vara där på Färsna och nästa år hoppas jag att det blir en längre stund än de korta timmarna i dag.
Efter bara två timmar var vi tvungna att rusa vidare. Full fart hem, låsa fast cykeln och hoppa in i mammas bil för vidare resa ner till Markuskyrkan och sommarfesten.
Ponnyridning, ankdamm och hoppborg…
FÄRSNA GÅRD!
En hinderbana som gick ut och in i bilar...
SOMMARFESTEN
Först två turer på den lilla hästen och sedan en tur på den stora!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...