Direktlänk till inlägg 21 november 2010
Det börjar gå framåt på praktikfronten.
Efter att i nio månader ha varit nere på Markuskyrkan, så gick den tiden ut och det blev sommarlov.
Att vara 35 år och ha sommarlov kändes en smula underligt kan jag erkänna, men eftersom det var semestrar och annat så fanns det inte så mycket att göra under den varma årstiden för mig och jag fick order om att slappna av och njuta av ledigheten.
I oktober började dock allt komma igång igen efter sommaren och en dag fick jag "order" om att infinna mig på arbetsförmedlingen. En plats hade blivit ledig på RESA projektet och det var nu min tur i kön att komma ut på lite sysselsättning.
Jag har träffat Irene två gånger och diskuterat lite vad jag vill göra, hur mycket jag orkar och om mina drömmar inför framtiden. Genom dessa små frågor skulle Irene försöka hitta en praktik/arbetstränarplats, för mig. Ett ställe där jag kunde utvecklas, träffa människor och kanske även finna en väg mot mitt drömyrke.
Den 10:e november plockades jag upp på parkeringen för ett snabbt möte med det de som eventuellt skulle bli mina nya handledare de närmaste månaderna. Eftersom jag hade skrivit upp att mötet skulle vara den 16:e, så hann jag aldrig bli nervös inför det.
Mötet skulle vara hos "Möbeldoktorn" här i Norrtan och det ligger bara ca 5 minuters cykelväg från mig, så det verkade ju bra :) men jag hade inte riktigt någon koll på vad det var för ställe, så det var spännande.
Summan av kardemumman blev att det beslutades att jag ska vara hos "möbeldoktorn". Till en början bara en 1/2 dag i veckan, men det är enligt mig lite i minsta laget, så det har ändrats.
Den 17 November var jag på plats vid halv 10 snåret och jag lämnade dem vid 16 på eftermiddagen. Med snö på marken var cykeln kvar hemma, så det blev en stilla promenad hemmat medan jag funderade över dagen.
Jag tror i allafall att jag kommer att trivas där.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...