Direktlänk till inlägg 16 januari 2012
Dagarna flyter på i ett och tiden räcker inte till för något. I allafall så är det så det känns, även om jag har gott om fritid sedan jag hamnade på 50%.
Även om den första tiden är den jobbigaste tiden på ett nytt ställe och jag vet att det tar ett tag för hjärnan att ställa om sig så har det gått snart en månad och fortfarande är min förvirring total och stundtals så känner jag mig som ett ben mellan två hundar, andra stunder är jag totalt bortglömd och utanför gemenskapen...
Lever på hoppet att det blir bättre med mindre hjärnsnurr när allt blivit mer organiserat i omgivningen, men andra dagar så...
Hur som haver, så lever jag även om jag inte varit inne så mycket under månaden :)
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...