Sa igår till min kurator att det var länge sedan som jag varit så lugn, stabil och glad. Att allt äntligen flyter på och att jag kan njuta av nuet eftersom allt är så bra...

Jag borde ha anat det! Jag borde ha förstått att jag inte ska få må bra. Jag ska helt enkelt inte vara utvilad, problemfri och jag ska absolut inte vara smärtfri... 
Fick oväntade besked  i morse när jag kom innanför dörren på jobbet.

Jag damp orkeslöst ner i soffan och upprepade samma ord om och om igen: "Jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar ta mig fan inte längre, jag orkar inte längre..."  

Kände hur piggheten försvann ur kroppen och bara hopplösheten bli kvar.

Vetskapen att jag måste jobba hårdare än vanligt och göra mer än vanligt i ett tempo som är snabbare än vanligt. Om jag inte hinner med det som ska göras så vet jag att min kollega gör det som blir kvar att göra. En kollega som har större smärtor än vad jag har och där varje steg hon tar är en plåga...

Så ego är jag ännu inte att jag kan strunta i en väns värk och lassa över allt på henne. Istället kämpar jag på och gör mitt bästa... 
I vanliga fall städning av tre toaletter, i dag var det 16...

I vanliga fall städ av ett kök i veckan, i dag 3 kök...
I vanliga fall städ av 20 - 30 kontor/dag, i dag bara tömning av papperskorgar på 30 kontor.
Upprepa samma rörelser hela tiden och känna värken komma smygande i knäna av av att sitta på huk och i ländryggen av att böja sig över toalettstolarna. Ignorerar värken för jag vet att snart är det över och toaletterna tar slut. 
Puttar bord och drar stolar i matsalarna för att komma åt smulorna under dem, lyfter fulla och tunga sopsäckar med matrester och vet att jag kommer att ångra varenda rörelse, när jag väl sätter mig ner och känner efter hur jag mår.

Tömma papperskorgar i kontor och försöker ignorera gruset på golvet, fläckarna och dammet i hörnen. Att bara göra det jag blivit tillsagd att göra, trots att mitt samvete protesterar...
Jag vet att jag inte hinner torka golven, trots att det behövs och jag vet så jävla väl att allt damm, smuts och torra blomblad i fönstren kommer att dubbleras under veckan och att nästa veckas kontorsstäd kommer att ta längre tid att utföra för att det är mer att göra då, eftersom jag inte gör det i dag... 
Vill bara sätta mig ner i en soffa och gråta av utmattning och värk, men tar istället ett djupt andetag, en värktablett och biter ihop...

Semestrar och sjuka vikarier är ingen bra kombination och visst bör sjuklingarna inte komma tillbaka medan de fortfarande är sjuka, men varför är alla sjuka samtidigt??

Den stora frågan är väl egentligen, NÄR kommer JAG att bli sjuk och hur länge kommer jag att vara sjukskriven?? 

Jag borde ner på stan och leta efter ett Simkort till min lånade telefon, men jag orkar inte...
Orken har tagit slut och jag orkar helt enkelt inte...
Vill göra som trötta barn i affären. Kasta mig på golvet, skrika och slå med knutna nävar i golvet...

 

Susanne Falk

22 januari 2014 07:24

Jag erkänner att jag inte är något mattegeni men den där ekvationen går INTE i hop.....hur kan man överhuvudtaget tro det....16 toaletter och 3 kök istället för 3 st & 1 st kök?????
Att man inte vill strunta i en kollega som mår sämre än en själv är snällt men om det ska ske på sin egen hälsas bekostnad så då bör man nog tänka till lite.....
I bland går inte ekvationen i hop med hur mkt man vill vara till lags och hjälpa andra, det är bara så och det enda rådet jag kan ge dig är att göra så gott du kan men inte på bekostnad av din egen hälsa....för skiter du i den då ligger du själv där snart och ingen jä...kel kommer att ersätta din förlorade arbetsinkomst för det du ställde upp med innan....
Vi är faktiskt bara männsikor och inga robotar .....man hinner det man hinner och från att ha hunnit med sina egna arbetsuppgifter med nöd & näppe ena dagen kan man inte förvänta sig att man helt plötsligt ska hinna med 3 ggr så mkt nästa dag!?!? eller hur?!?!
Då får man lov att prioritera det som är absolut viktigast...och skjuta upp andra saker tills vidare...

 

Tallugglan

22 januari 2014 15:47

Min kollega körde slut på sig i går, det blev för mycket och hon blev hemma i dag...
Jag skulle åter ta 16 toaletter i dag, då hennes vikarie aldrig varit här tidigare. Men i dag sa jag faktiskt ifrån, att jag inte klarade av det (Kors i taket!!)

Jag måste bli hårdare och tyvärr så är det så att jag sätter ner foten hårdare ju starkare värk jag har...
I dag gick jag enbart på ren vilja och även på mycket smärtstillande...

http://tallugglan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...