Dag 002 i #blogg100 är här och innan jag börjar på allvar med att beta av dagarna så kommer här en liten presentation av mig. Vem jag är, vad jag gör och vart jag vill komma... 
För en del är det gammal skåpmat, för andra så är det nytt och för ett par kanske känslan av "vemorkarbrysig" dyker upp :) 

Jag är 39 jordsnurr och ett par månvarv gammal. 

Bodde mina första år i Hässelby, flyttade som 6-åring till Björkö-Arholma (en ö i Stockholms norra skärgård) och är sedan ett par år tillbaka Norrtäljebo. Bor i en liten lya, strax utanför centrum tillsammans med mina två sambos Boris och Zasso. Två hårande pälsbollar som har sina egna ideer och tankar om hur livet ska vara och egentligen är det nog snarare jag som är inneboende hos dom, även om jag försöker att få dem att förstå att det är tvärt om  :)

För ett par år sedan blev jag sjukskriven för "utmattning" och fick i samband med den sjukskrivningen diagnosen ADD. Mycket i mitt liv fick sin förklaring och under åren som följde har jag inte bara kämpat med att komma tillbaka ut i arbetslivet utan även försökt att lära mig leva med diagnoser och utbränningen. Tvingas lära mig att sätta gränser, att lära känna den nya Helena och försöka finna ut var min egen gräns går (en gräns som är väldigt flytande och som jag aldrig vet var jag har).
Jag är inte samma som person som jag var innan allt hände och mycket nytt finns fortfarande att lära. Minorna på min väg är många och ofta ser jag dem inte förrän det är försent. 
Att vilja men inte kunna eller orka är svårt att acceptera och ofta tar orken slut och jag hamnar i depressoner i stället. Att istället för att acceptera att jag inte är frisk så vill jag tro det (vill visa upp en felfri bild utan skador) och satsar 120% 

och straxt efter är jag åter nere på botten och försöker ta mig upp medan jag fortfarande har lite stolthet kvar.  

Jag startade bloggen "Tallugglan" för att reda ut vem jag var. Att ha en plats där mina tankar samlas, min virrighet får fäste men kanske främst startade jag blogen för att hålla reda på vad jag gör om dagarna för med utbränningen försvann även minnet...
Fortfarande har jag problem med att minnas saker, vilket gör att förvirringen i bland är stor och mina promenader till affären blir extra många vissa dagar. Min impulsivitet är även den stor och vissa dagar större än andra och det kan hända saker som jag inte är beredd på och jag försöker att se humorn bakom mina misstag och jag lär dessutom ytterst sällan av misstagen jag begår (till mina vänners glädje, sorg och djupa suckar).

Jag kommer de kommande 98 dagaran att dela med mig av mitt liv. Jag har delar av planen klar vad jag ska blogga om, men vissa dagar är fortfarande väldigt tomma i kladdblocket. Men även de tomma raderna kommer nog att fyllas, om inte annat kanske det blir dråpliga historier om min vardag, mina kissars envishet och egen vilja eller en favorit dikt... Vi får se vad som händer och sker, helt enkelt. Närmaste dagarna är i allafall planerade och det kommer att bli en salig blandning om allt från skor och ostbågar till Punchrullar och bokrea.    

 

Sofhia

2 mars 2015 11:40

ska bli kul att följa din blogg, jag är också med i utmaningen om ett inlägg per dag i 100 dagar. Känner såväl igen mig i dig när du beskriver dig själv.

http://sofhiawirstrm.blogg.se/?tmp=600070

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...