Om vecka 10 var den sämsta veckan på evvvigheeeeter och allt gick i färgen svart så var veckan efter det motsatta. 
Kan nog säga att det inte bara var antidepppillrens effekt som gjorde att allt var ljust, utan att det faktiskt hände ytterst få negativa saker förra veckan. 

Måndagen startade med att de efterlängtade pappren från AF kom och jag skrev på dem med glad min och en lättnadens suck. Jag är inte längre anställd på Samhall (Tjohoo och ÄNTLIGEN!!!) utan har en ny chef och är inom en helt annan bransch än som lokalvårdare.

I tisdags pratade jag med min gamla chef på Samhall som förvånat frågade om jag var klar med övergången från Samhall till riktigt jobb. Hon påstod även att ingen kunde vara gladare än hon över mitt nya jobb... Vilket inte riktigt stämmer eftersom ingen kunde vara mer glad eller lättad än jag, som efter tre års ren och skär kamp äntligen "kommit undan" med livet och det mesta av vettet i behåll! 
På onsdagen fick jag förfrågan om jag ville följa med till Cirkus och se "Livet är en schlager", redan dagen därpå och i Lördags var jag i Vallentuna och såg min härliga systerdotter dansa. 
Det var en mycket kul vecka och jag försöker leva på den positiva energin även denna vecka. 

Det roliga i kråksången är att min gamla arbetsplats nu vill ha in en "rapport" med vad jag anser varit bra respektive dåligt med Samhall, så de kan ändra vissa saker och lära av oss "övergångare"...
Jag har en känsla av att jag inte har tillräckligt med paper hema för att få plats med allt jag har att säga och ytterst lite av det är (tyvärr) positivt! Men jag ska klura lite på hur jag ska få in det braiga bland det dåliga... Hur jag ska kunna formulera mig så det blir konstruktiv kritik... Men inte tusan kommer det att bli lätt när det negativa är sååå mycket mer och jag haft fler dåliga dagar än bra dagar och inte en människa som lyssnat när jag "klagat".
Hur mycket skit ska en människa ta innan hon ger upp? Hur mycket ska man orka?? 

Att hela tiden bara få negativt och inte en enda klapp på axeln eller ett berömmande ord tar på ett psyke som redan är kört i botten. Anledningen till att jag hamnade på Samhall är att jag gick in i väggen och inte orkade med ett "riktigt" jobb. Min enda tanke under dessa tre år har varit att jag MÅSTE hitta ett riktigt jobb, för annars hamnar jag i ett litet rum med vadderade väggar! Mitt mål har varit att komma ut i friheten, att slippa gå till ett arbete som knäcker mig både psykiskt och fysiskt. Att hitta en chef som förstår och som verkligen kämpar för att jag ska må bra och kunna växa. Inte en som säger sig förstå, glömt löfterna dagen efter, gör tvärt om och sedan inte har en annnning om vad jag pratar om och som aldrig hört mig förklara mina svårigheter...

I måndags var den stunden här. Papprera var påskrivna och jag kan lämna Samhall bakom mig. Jag kommer inte se på den tiden med saknad, men jag har lärt mig ett och anat under tiden. Framförallt hur människor fungerar och vilka sjuka människor det finns därute som vid förta blicken kan verka normala och vänliga, men som i själva verket hör mer hemma på psyket än vad jag gör... 

#blogg100

 

Helena

22 mars 2015 15:51

Härligt att höra! :)

http://aragornsfru.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...