TALLUGGLAN

Direktlänk till inlägg 17 december 2015

En dag som inte räknas till en av de bättre!

Av helena - 17 december 2015 16:30

Det har varit ett par kämpiga dagar och i dag har allt som kunnat gå fel verkligen gått fel! 

(detta inlägg kan nog räknas till ett riktigt gnällinlägg, bara en varning :)  )

Humöret har sjunkit i samma takt som tröttheten intagit min kropp de senaste veckorna. Jag har suttit på stolar och somnat och i går när jag bryggde kaffe i lokalen så lutade jag mig mot bänken medan kaffet rann och höll på att somna stående.

Trött, irriterad och på dåligt humör är ingen bra kombination...
Jag tycker att det enda jag gör är sover, men tröttheten försvinner inte, något är inte som det ska med andra ord och det vill inte bryta ut, vill liksom bara ligga och frodas i kroppen och göra mig pissigt jobbig. 


I dag var det APT på jobbet och även jullunch för all personal. Min ork och lust att umgås och vara trevlig är lika med noll i nuläget och det enda jag vill är att sova (eller sitta och muttra för mig själv i ett hörn och då gärna helt ensam), men eftersom arbetsplatsträffen är obligatorisk så bestämde jag mig för att närvara på den och sedan traska hem till sängen medan de övriga satte sig vid dukat bord och trivdes.
Men eftersom min lilla värld är speciell så gick det inte som planerat och om en sak börjar jäklas så slutar det oftast inte med en sak, utan det fortsätter tills jag somnar. 

Så trots närmare 11 timars sömn under natten så var jag nära att försova mig och just för stunden är det viktigt att vara på jobbet i tid för jag har bara 3 timmar på mig att städa den enorma butikslokalen. Regn, blötsnö. grus och skitiga skor på ett ljusgrått stengolv gör att ALLT syns på golvet denna årstid.

Först så ska det torrmoppas så grus och damm försvinner, sedan laddas maskinen för att "polera ytan" och för stunden är det intorkad lera och skoavtryck som skrubbas bort. Visst! Jag kan göra det utan att använda maskinen, men att våtmoppa ett golv är tungt som attans för rygg och axlar och inget man vill göra varje dag (eller ens varje vecka!) man måste verkligen kämpa för att luckra upp leran och få loss skiten, så jag väljer att använda maskinen och jag brukar vara klar ganska exakt efter 3 timmar. Ganska lagom tills portarna slås upp och kunderna kommer ingalopperande (med sina skitiga skor!) brukar jag återvända till min lilla skrubb på lagret.
I dag så valde dock den jäkla maskinen att jäklas med mig och det blev stopp i den, vilket innebar att allt det skitiga vattnet INTE hamnade i maskinen utan rann ut bakom den...

Vilket innebar att jag inte bara var tvungen att moppa upp allt det torra utan även blötmoppa hela affärsytan OCH moppa upp allt vatten efter maskinen. Rygg, axlar och armar värkte efter det tredubbla jobbet och jag var ganska förbenad över den trasiga maskinen och över att behöva stressa som attans (jag får dessutom inte stressa) för att hinna på mina 3 timmar.
Men det var bara att kämpa på med moppandet och hålla tummarna för att någon under dagen kunde kolla maskinen så den funkar i morgon.  Tyvärr så visade det sig att killen som kan maskinen har semeser och återkommer i januari och om jag ska leva utan maskin så är jag garanterat sjukskriven i januari.

Att det dessutom är så många sjuka att jag inte kan räkna med att få hjälp med moppandet av lokalen, gjorde ju inte att mitt humör lättade. Att få höra att jag ska göra mitt bästa under morgondagen i försök att få golvet rent men INTE blötmoppa golvet eftersom det inte är bra för kroppen utan bara nöja mig med att torrmoppa det skitiga golvet, fick min hjärna att spina igång rejält och muttrandet hördes nog ganska långt utanför min lilla städskrubb, där jag stod efter samtalet.
Kan någon förklara hur tusan kan man få bort torr lera från ett golv utan att först mjuka upp och sedan torka bort det?? bara sopa upp det med borste räcker ju inte utan det blir bruna märken kvar på golvet och hur torkar man ett golv utan att blöta ner det???  Jag fattar inget och vi får se hur morgondagen blir...  
Efter kampen med maskinen tuggade jag i mig lite värktabletter och plockade fram frukosten. Kaffet var med men keson var tydligen kvar hemma i lyan, så full fart in på ICA för inhandlandet av ny keso.

Efter fikat så tog jag itu med maskinen. Själv är bäste dräng och att sitta oh vänta på hjälp är inget för mig. (Hjälpen ska typ komma när jag ber om den, annars gör jag det själv och inte mitt problem om skiten går sönder... typ)

Efter 30 minuter var maskinen sönderplockad och ihopsatt, alla plastdelar genomskölda, stoppet förhoppningsvis fixat (svaret kommer i morgon) och Helena själv dyngsur efter att ha kravlat runt på golvet i städskrubben för att komma åt allt på maskinen och ryggen var inte direkt bättre efter den behandlingen.

Lunchen hoppades över pga tidsbrist och jag tänkte ta en banan under APT´n.

Blev hämtad för att köras till kontoret vid 13.15 och alla var på plats när jag kom och borden höll på att dukas inför jullunchen. Hade det inte varit för det förbenade mötet som jag tvunget tvingades närvara på så skulle jag varit kvar på jobbet och sedan i långsam takt vandrat hemmåt till min soffa, tryckt i mig än fler värkpiller och muttrat i ensamheten. Men istället försökte jag (inte överdrivet mycket till försök) vara trevlig och hälsa/prata glatt på alla arbetskamrater.


När kroppen skriker av värk, humöret är i höjd med skosulorna och det enda jag önskar är att sova, då är det svårt att få leendet på plats. En kort stund innan mötet skulle börja fick jag höra att mötet skulle pågå över lunchen och inte vara så länge... Jag frågade om något viktigt skulle tas upp eller om jag fick gå hem och kurrera min trasiga rygg.

Så när alla satte sig så lämnade jag lokalen och gick hem, smått irriterad över den bortkastade tiden som jag tillbringat på ett onödigt ickemöte.
Hade jag haft pengar på busskortet så hade det blivit bussen men nu blev det närmare en 3 kilometers promenad i ösregn med fortfarande fuktiga kläder och en tung väska på en trasig rygg.

Regnet föll och tårarna föll. Jag var trött, irriterad, förbenad och kände mig jäkligt trasig. 


Tillslut var jag framme vid min cykel som var parkerad utanför jobbet. Cyklade till ICA och tog en värmande kaffe och macka innan jag fortsatte hem. Enda lediga bordet var det runda precis utanför toaletten (väldig trevlig sittplats... eller något) och när jag skulle ta av jackan så gick dragkedjan sönder... 


Nu är jag hemma och börjar så smått torka. Fortfarande frusen som en gnu, trött som jag vet inte vad och värken i ryggen vägrar att lägga sig. Hur jag kommer att må i morgon bitti, vill jag inte ens fundera på och jag får väll vara glad om jag kan komma upp ur sängen över huvudtaget... Chefen vill att jag ringer direkt när maskinen är testad så jag kan få hjälp direkt på morgonen med moppandet om det behövs (Jag måste säga att jag gillar min nya chef!)

Nu ska jag krypa ner i soffan under massssssssor av plädar, och somna till en härlig deckare.

Trots att klockan bara är halv 18, så kommer jag att somna direkt när huvudet hamnar på armstödet.


Bilden under visar det nypolerade golvet efter maskinkörningen.  

 Dessa vackra bruna ränder fanns i hela butiken...

 

 


#blogg24

 
 
Ingen bild

Annelie Domeij

19 december 2015 11:58

Det första jag tänker på angående din trötthet är att ditt blodvärde kanske inte är så bra, kan du ringa vårdcentralen och få det kollat? Tänker att du kanske behöver ytterligare järntillskott. Tänker på dig! Stor kram!

helena

23 december 2015 20:39

Förlåt för sena svaret! :)
När jag kollade för 2 månader sedan var alla prover okej, men det kan gå snabbt så jag kanske ska kika efter igen... Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av helena - Torsdag 25 april 10:16

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Av helena - Tisdag 23 april 21:57


Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Av helena - Fredag 19 april 18:44


Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Av helena - Onsdag 17 april 12:03

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Av helena - Torsdag 28 mars 19:41


Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...

 

 

 

KATEGORIER

SENASTE INLÄGGEN

Senaste kommentarerna


 

Instagram

Tidigare inlägg

      

 

Vem är jag?

Länken nedan leder till den LÅNGA presentationen...

Ovido - Quiz & Flashcards