Direktlänk till inlägg 18 december 2015
Trots gårdagens fjasko och blädag så kom jag ur sängen i morse utan minsta problem och jobbade på som vanligt. Maskinen hade överlevt behandlingen, rullade på utan problem och behöll skitvattnet inne i kroppen. Lättnaden och glädjen stor, kan inte låta bli att tycka att jag är liiite duktig i allafall :-)
Det roliga hände när jag ringde och beställde material. Tydligen hade någon fått för sig att jag inte jobbade i dag utan var sjuk och hemma, så förvåningen var stor när jag ringde. Visst jag mådde som en skunk i går, men jag sa aldrig att jag skulle vara hemma i dag...
I stället för fika m kompis efter jobbet, så blev det en solofika och väntan på bror så vi kan följas åt till sjukan.
Jag ogillar verkligen sjukhus och motståndet jag känner inför att gå över tröskeln är stort, men vad gör man inte för vänner och familj?!
För stunden är det pappa som ligger inne och anledningen till det är aningens oklar. Han är i allafall inte frisk, det är väll det enda som är säkert. Men mest troliga är att han fick en liten stroke i går kväll, då mungipan hänger och ena pupillen är större...
Ska dit strax och höra vad läkarna säger.
#blogg24
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...