Direktlänk till inlägg 3 mars 2016
Nyss hemkommen från en kväll i lokalen med massa trevliga människor.
Fortfarande förvånad och jäkligt glad över att det är så många som vill pyssla, fika och träffas ett par kvällar i månaden.
För mig är det ett litet andningshål. Att för några timmar lämna min röriga lya och se andra levande varelser och bara vara.
Kommer in i lyan bara för att upptäcka att både keson och osten är slut i kylen. Ingen frukost i morgon och inte heller någon fika på jobbet. Frukosten består i normala fall av en stor macka med gurka och ost, samt ett kar med starkt kaffe. Brukar krävas mycket Java för att få mig i skick för jobbet :-)
Fikat på jobbet vin 10-snåret efter tre timmars stress i butiken är alltid 1 dl keso m lite sylt och måååånga skivor gurka, det sistnämnda dock på ett fat bredvid keson :-)
Visste att jag skulle handla något och att jag skulle gått in i affären på vägen hem, men valde apoteket och sömnpiller istället...
Det man inte har i huvudet får man ha i benen :-D
Vännerna har lämnat mig och sitter på bussen till Hallstavik och tystnaden har intagit lyan. Jag dricker kvällens sista kaffe, bloggar och har en spinnande kisse i knät. Zasso tycker säkert att det är skönt att ha "mamma" hemma.
Rimbobullarna var i allafall uppskattade av alla pysslare och det är alltid kul!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...