Direktlänk till inlägg 3 mars 2017
Klockan är strax efter 23 och jag är trött som ett as.
Tröttheten kan dels bero på att jag återgått till jobbet och är uppe i samma timmar som innan sjukskrivningen men kanske framförallt för att psyket pajade förra helgen och ännu inte återhämtat sig ännu. Jag hoppas verkligen att denna helg blir lugnare, jag behöver det.
Ser fram mot en helg eller det skulle nog räcka med bara en dag när jag kan skrota runt i pyjamasen och inte bli störd i min ensamhet. En stund att få vara ifred, lyssna på de egna tankarna och samla kraft...
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...