Direktlänk till inlägg 13 april 2018
Vid ca 2.30 i natt kom Findus irrade över sängen, över mig, snubblade på min näsa och rasade samman i en spinnande hög bredvid min huvudkudde och att sova var omöjligt. När den lilla minielefanten lämnat min säng så kom den andra grisen mer diskret smygande och även den ville kela mitt i natten. Under några timmar låg jag stilla, lyssnade på två sällskapssjuka katter och väntade på att klockan bli 5 och larmet ringa.
Att jag fortfarande är vaken nu kl 22, är överraskande även för mig :-)
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...