Direktlänk till inlägg 30 juni 2018
I bland är känslan att fly så otroligt stark. Bara packa en väska, sätta sig på bussen och se vart man hamnar...
Komma bort från stan, alla dess ljud, allt skitsnack, stressen, fällande krokben och allt som får mig att må så otroligt dåligt.
Önskan att packa alla pinaler i en bil, köra ut oss mitt i ingenstans och slå ner sitt hem i tystnaden och på en plats där ingen känner mig. Problemet med den drömmen är att där tystnaden bor finns inga jobb och tyvärr är pengar ganska viktigt i dagens värld.
Men det skulle vara härligt att bara försvinna ett tag och bara lämna allt.
För att inte avslöja för mycket i min hemliga framtidsplan, så kan jag säga att jag är en bit påväg. Men för stunden får naturen, ensamheten, tystnaden och nytt hem vänta :-)
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...