Det har varit ett underbart väder i dag och inte ens jag har klarat av att stå emot värmen och solen. 

Efter mer än en veckas förkylning så drogs jag ut i det perfekta höstvädret. 

Tänkte kolla hur långt jag orkade gå innan hostan och min irriterat rinnande näsa satte stopp för promenaden.

Så jag hoppade i mina träningskläder och laddad med näsdukar, astmaspray och en vattenflaska knatade jag ut på elljusspåret i Vigelsjö. Det gick lättare att gå än jag trodde och efter lite mer än en timme så var jag hemma. Det var skönt att äntligen ha kommit igång igen. 

Det enda som jag inte råkat ut för av dessa fyra händelser är att vara vilse på Finlandsfärjan.

Troligen för att jag inte åkt den så ofta att jag hunnit begå misstag att knata vilse. Men de övriga har jag faktiskt varit med om, så de är helt och hållet sanna! :)

Konserten är kanske det underligaste och det mest pinsamma som jag varit med om eftersom jag vaknade upp av att axeln jag lutat mig mot under sömnen rörde på sig.

En snygg och långhårig hårdrockare hade agerat kudde under ett par timmar. På hans andra sida satt hans flickvän…

Husvagnen var parkerad uppe i Trondheim och min far jobbade där en sommar. I stället för att bila i Sverige gjorde familjen två flugor på smällen. Dels besöka hans jobb och när det var klart åka runt i Norge med husvagnen på släp.

Inflyttningsfesten var hos min kompis i Stockholm för närmare 13 år sedan. Det som skulle bli en lugn fest med bara ett par inbjudna spårade ur totalt och nästan alla räddningsyrkena var på plats. Jag missade dock allt roligt eftersom jag sov. Vaknade däremot klockan 5.30 på morgonen med den fina idén att ta en promenad med kompisens hundar. Vinglade runt i området fortfarande ganska rund under fötterna, stötte på ett dike som givetvis fångade mig och i försök att ta mig upp därifrån släppte jag kopplena.

Är det bara jag som tycker att detta år varit ovanligt full av kända personer som avlidit?
Nu senast Patrick Swayze som efter 20 månader med cancer slutligen försvunnit från världen.

Hur kommer vi att minnas Patrick? Musiken eller skådespeleriet?

Mitt första minne av honom är när han spelade sydstataren Orry Main, i serien ”Nord och syd” (baserad på John Jakes romaner). Hela familjen samlades framför teven för att följa familjerna Main och  Hazard under det amerikanska inbördeskriget.  Bara ett par år efter den serien så blev han favorit bland tjejerna i min klass, genom att spela  rollen som Johnny Castle i ”Dirty dancing”.  

Jag kan erkänna att det enda som jag gillade med just den filmen är musiken och i viss mån dansandet. Men annars så tycker jag att den är lite för ”tjejaktig” för min smak. Även Ghost är lite för ”snyftig” för att ligga högt på min lista. Det som räddar den filmen och som gör att jag kan kolla på den ibland är Whoopie Goldberg. En skådespelare som jag bara älskar!  
Point break är mer min typ av film. Äventyr, spänning och vackra miljöer…
Även ”Röd gryning” tillhör favoriterna om jag ska prata om filmer med Patrick Swayze i rollistan.

För att kolla in avlidna personer 2009, hamnade jag på Wikipedia.

Någon som minns ”Bodils minicirkus”?
Jag hade ingen aning om att hon avled den 9 maj i år. Inte heller visste jag hela hennes namn löd ”Bodil Helena Granberg” och att hon föddes den 6 november 1950.

Vad är det nu som är så intressant med denna info, undrar ni säkert!? 

De som känner mig är kanske lika förvånade som jag.

Innan namnbyten och allt så hette jag just Granberg och även Helena stämmer med ett av mina namn. Den 6 november måste jag dock korrigera eftersom jag föddes den 7, men månaden är i alla fall rätt :)  

Tillslut så lyckades jag inte längre undvika CSN, så nu har de hittat mig (attans också!) 

Det damp nyss ner ett litet brev (med inbetalningskort) som berättade att de vill ha strax över 4000 kronor från mig. Hoppet är det sista som överger, så de kan gott få fortsätta hoppas, eftersom det är pengar som jag inte har…

Å andra sidan så tycks övriga pengasugna företag totalt glömt bort mig. Inte en enda räkning har dykt upp. Så om jag skiter i att betala de räkningar som inte kommit så kan jag betala den som har kommit…
Även om jag nästa månad sitter utan telefon, Internet och teve så har jag i alla fall gjort CSN glad.

Gud vad jag älskar att vara fattig och sjukskriven!! 

Sökes inspiration att skriva något!

Vad är det folk vill läsa när de hamnar på en blogg? Hur fångar man läsare? hur hittar de till en/min blogg?

Eftesom jag inte har en enda egentlig vettig sak att skriva så kan jag berätta att hela dagen har gått i slapphetens tecken. Kanske beroende på att jag är sjuk och låter som en hes gås när jag pratar. 

Lisa och Elias ville inte bli smittade av mig, så husesyn av min lya får vänta tills jag är frisk och kraxfri.

Mamma åkte ändå förbi lyan och visade Elias från parkeringen vart jag bodde. Så jag stod som ett fån ute på balkongen och vinkade i förtvivlan för att Elias skulle se mig. Tillslut såg jag på långt håll hans hand åka upp och ner i vinkningsrörelser.

Min plan är att jag måste bli frisk till på torsdag då Elias kommer hit och sover över... Hur tusan det nu ska gå till, när jag knappt orkar ta mig ut i köket utan att ha små pauser  under vägen. 

Är för trött och förkyld för att tänka klara och rediga tankar, så nu nattar jag mig!

Ha det gott! 

... eller inte! har i ett par dagar känt att en förkylning varit på G och i går vaknade jag med vetskapen om att soffan skulle vara min vän resten av dagen. 

Snurret i skallen som blev värre för var gång jag vred på huvudet, huvudvärken som inte ville släppa och kaffe koppen som tog närmare 5 timmar att tömma... 

Var i allafall glad över att inte halsen värkte :) 

Vakade i dag med en värkande hals och hosta. Hostan har satt sig i lungorna och varenda hostattack får halsen att värka än mera. Det enda jag vill för stunden är att sova, men trots flera försök vill inte ögonen vara med på det. Trött men inte tillräckligt trött...  suck! 

Har dessutom inte tid att vara sjuk denna vecka. Men som en kompis påpekade, när har man tid att vara sjuk?? 

Kan kanske stämma men just denna vecka är fullbokad och det är igentligen bara en sak som jag inte känner för att göra, en sak som kanske dessutom är det viktigaste mötet under hela veckan.

Men om jag mår lika trevligt i morgonbitti som jag mår nu, så blir det nog att ta det lugnt och krama kudden resten av veckan. Vill vara frisk till på torsdag, då Elias kommer och sover över. Inget kul för lillknatten om faster ligger i soffan och sover, medan han vill till lekparken, måla med mina pennor, hälsa på djuren på Färsna och cykla till McDonalds... Vill inte heller missa dansen i morgon, men eftersom jag inte ens kan gå fem meter utan att behöva min astma spray så är kanske 1 1/2 timmes dans inte att tänka på :)  Trots att hjärnan är mos så har jag humorn kvar i allafall, alltid något.

Dax att stänga av och återgå till soffan och filmen "Susan var är du?".

Är det fler än jag som gillar Madonnas kläder under 80-talet?   

Dagens fråga: 

Hur/när motionerar du? 

Vaknade 05.30 i morse. 5 minuter innan klockan ringde (ett kors i det vita taket!) 

Hoppade i kläderna, fixade frukost och letade efter en bok i hyllan att läsa medan kaffet rann ner i strupen. 6.30 var jag på cykeln och rullade iväg. Har ännu inte riktigt förstått att det trots värmen på dagarna, kan vara så svinigt kallt på mornarna. Rök ur munnen och isbitar till händer bidde det under turen till Görla.

Upptäckte i morse att det kanske är dags att lägga undan (sälja, skänka eller slänga? ) min älskade fleece jacka.

Den var rymlig redan vid köpet, men nu börjar den även att bli pinsam att knata runt i.

Vågen står still, men jag måste ha gått ner i vikt… eller så blir mina kläder större i tvättmaskinen :D

Men något händer ju eftersom även ett par jeans (köpta för 4 år sedan och aldrig använda, pga storleksmiss) kan jag numera knäppa och även sätta mig ner i och tunikan jag köpte i höstas men inte kunnat knäppa, passar även den :) 

Kanske skulle plocka fram måttbandet och kolla…

Även om det inte syns eftersom skillnaden inte är så stor, så är det i alla fall en härlig känsla att veta att jag inte längre står helt stilla utan att något faktiskt sker åt det positiva hållet. (jippie!)

Ytterligare en anledning till att börja planera (och förverkliga planerna) att återuppta kvällspromenaderna. Har satt upp lappar att jag söker promenadsällskap i form av fyrfota vänner, att knata med i skymningen. Hösten gör att den allt tidigare skymningen helre får mig att uggla över tända ljus, än hoppa i varma kläder och promenera.

Men om jag hittar en hund som jag lovar promenader så har jag något som drar och lockar mig att komma ut. Ännu har ingen svarat, men jag hoppas att någon hund (eller snarare ägare) är intresserad!

Att cykla till Markuskyrkan är ett steg i rätt riktning gällande kondition och viktminskning, även beslutet att faktiskt börja på Squaredance.

Även om panikstartaren är där och jag riskerar att träffa denne person (läs tidigare inlägg), så handlar det om mitt liv och jag tänker inte låta en idiot förstöra det för mig!