Direktlänk till inlägg 11 september 2009
Dagens fråga:
Hur/när motionerar du?
Vaknade 05.30 i morse. 5 minuter innan klockan ringde (ett kors i det vita taket!)
Hoppade i kläderna, fixade frukost och letade efter en bok i hyllan att läsa medan kaffet rann ner i strupen. 6.30 var jag på cykeln och rullade iväg. Har ännu inte riktigt förstått att det trots värmen på dagarna, kan vara så svinigt kallt på mornarna. Rök ur munnen och isbitar till händer bidde det under turen till Görla.
Upptäckte i morse att det kanske är dags att lägga undan (sälja, skänka eller slänga? ) min älskade fleece jacka.
Den var rymlig redan vid köpet, men nu börjar den även att bli pinsam att knata runt i.
Vågen står still, men jag måste ha gått ner i vikt… eller så blir mina kläder större i tvättmaskinen :D
Men något händer ju eftersom även ett par jeans (köpta för 4 år sedan och aldrig använda, pga storleksmiss) kan jag numera knäppa och även sätta mig ner i och tunikan jag köpte i höstas men inte kunnat knäppa, passar även den :)
Kanske skulle plocka fram måttbandet och kolla…
Även om det inte syns eftersom skillnaden inte är så stor, så är det i alla fall en härlig känsla att veta att jag inte längre står helt stilla utan att något faktiskt sker åt det positiva hållet. (jippie!)
Ytterligare en anledning till att börja planera (och förverkliga planerna) att återuppta kvällspromenaderna. Har satt upp lappar att jag söker promenadsällskap i form av fyrfota vänner, att knata med i skymningen. Hösten gör att den allt tidigare skymningen helre får mig att uggla över tända ljus, än hoppa i varma kläder och promenera.
Men om jag hittar en hund som jag lovar promenader så har jag något som drar och lockar mig att komma ut. Ännu har ingen svarat, men jag hoppas att någon hund (eller snarare ägare) är intresserad!
Att cykla till Markuskyrkan är ett steg i rätt riktning gällande kondition och viktminskning, även beslutet att faktiskt börja på Squaredance.
Även om panikstartaren är där och jag riskerar att träffa denne person (läs tidigare inlägg), så handlar det om mitt liv och jag tänker inte låta en idiot förstöra det för mig!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...