Klockan är snart halv 4 och jag sitter uppe och stirrar på ljus :-)
Vaknade för ett tag sedan av hunger och kunde inte somna om, så nu sitter jag här!

Hörde denna text första gången i Norrtälje kyrka, när Anders Ekborg läste den under "En stilla jul".
Ingen text kan beskriva bättre än denna var jag är just nu och mina känslor i tillvaron för stunden... 

Ingens hund/Steget av Kent Andersson
Jag måste få ge mig en dag

då min tanke får vandra fritt.

En dag då jag tar mitt första steg

och vet att det steget är mitt.

Jag vill vakna upp i ett eget rum

och resa mig upp och stå

på golvet en stund, och fråga mig själv

åt vilket håll jag vill gå

Ett steg i sänder!

Och sedan ett steg till!

Det blir lustigt att se vad som händer

när man går åt det håll man själv vill.

Jag måste fråga mig själv vem jag är,

och varför jag gör det jag gör

Jag kan inte leva med dörren stängd

om mitt liv står där utanför

Och ropar de på mig från alla håll

så svarar jag: -vänta en stund.

I dag vill jag lyda min egen röst, 

i dag är jag ingens hund

Ett steg i sänder!

och sedan ett steg till!

Det blir lustigt att se vad som händer

när man går åt det håll man själv vill

För 3e året i rad var jag i går på Anders Ekborgs "En stilla jul" och som alltid lämnade jag kyrkan med ett leende och lätta fötter. Vackert, stämningsfull musik och en röst som ger gåshud av välbehag, jag älskar varje minut av kvällen.
Detta var en välbehövlig paus för mig och för ett par timmar så stillnade stressen i hjärnan och jag slappnade av!

3:e advent och tiden rusar!!

Kan nog erkänna att både orken och inspirationen att blogga har saknats en längre tid. Även om det händer saker runt mig hela tiden, så vill det liksom inte ner på ”papper”… 

Att jag även har två puckade datorer och en halvdöd telefon gör ju inte att bloggandet hamnar i främsta rummet, när jag väl lyckas komma ut på nätet. I dag tog det bara en timme för mig att komma in på ”bloggplatsen”, jippie eller något.
Tror att jag måste ta mig råd att lämna in bägge datorerna för en ordentlig rensning, så jag slipper alla jäkla problem som jag har med dem!

Som sagt så har det hänt en del sedan senast tiden och det har knappt varit en enda dag som jag hamnat i soffan med en bok och bara varit.
Jag har jobbat som en liten iller och kvällarna har blivit otroligt tidiga. Jag som absolut inte är en morgonmänniska, har varit på jobbet redan vid 6.15 i gryningen och jag försöker fortfarande att hitta rutinerna.
Jag har sedan 29:e september arbetstränat på ”Köket”, den nya restaurangen på Kommunhuset och trivs fantastiskt bra. Jag ska nu besöka arbetsförmedlingen och en läkare men om allt går som planerat så kommer jag att ha en ny arbetsgivare i mitten av januari.
Fortsättning följer :)

Av sjukdomen jag drabbades av i september finns inte ett spår och jag mår prima, så jag vet inte vad det var som hände. Jag har i alla fall aldrig varit så sjuk som då och jag hoppas att jag slipper uppleva det igen. Att sova dygnet runt är inte något jag gillar men kroppen och kroppen bestämde att det var enda alternativet, men kilona jag förlorade genom att bara sova och inte äta, vill jag gärna förlora igen :)   

Även i år kom hon skridande in på kommunhuset! 

Att följa Anders Ekborg på olika spelningar i Sverige har ju dels gjort att jag träffat spännande människor men även sett roliga platser och ställen jag aldrig besökt tidigare. Hoppas att mitt intresse håller i sig så jag får se fler ställen i framtiden och få fler härliga vänner. 

I går var jag i Arboga på en jubileumsspelning då blåsorkestern firar 20 år och Ekborg var inbjuden som gäst.Dagen var grå och ganska kall men trots det var det spännande att gå runt i Arboga på kullerstensgator och se gamla hus som nästan låg i ån. Jag och Maria hittade ett litet café (mer om det i nästa inlägg) där vi värmde oss med varm mat, innan vi knatade vidare till Medborgarhuset som var aningen större än det lilla som jag är van vid från Björkö. :) I nmedborgarhuset stötte vi samman med en ny bekantskap och även efter spelningen blev det tid att lära känna varandra mer än bara till namnet.

Att höra Anders göra  Sinatras "I´veI got you under my skin" och Körbergs "Stad i ljus", gav mig rysningar.

Speciellt Stad i ljus som är otroligt mäktig och stark är en fröjd att höra honom sjunga och jag hoppas att få uppleva den i en kyrka... Han kan sjunga allt och har en röst som passar allt i musikväg. Wow!  
Ett par bilder blev det och denna gång blev de inte suddiga men hjälp vad jag avskyr störande lampor! Men bilderna duger för mig :)               

Är nu tillbaka på bloggen efter över två månaders frånvaro när jag inte orkat/kunnat/hunnit blogga, men mycket har hänt under dessa månader och jag ska försöka fylla i de misssade luckorna vartefter.

Massor av bilder som vill komma upp på bloggen finns i telefonen och många kuliga saker finns att skriva om...    

Nu bär det av till Akalla och en kurs i dagarna 2 :-)
"Vård och omsorg" tror jag den hette och har nada m mitt jobb att göra, men det kan nog bli kul :-)