När man har så ont i nacke och rygg att man bara vill låsa in sig på en toalett och gråta av smärta, då är det inte kul längre!
Jag kan inte ens minnas när jag senast hade så vidrigt jäkla ont som jag haft i dag... Tror förresten att jag ALDRIG haft så ont!
Kanske hade det varit smartare att gå hem och vila kroppen, men istället gick jag hem åt lite piller och återvände till jobbet. Vilade en stund på en soffa i väntan på att värken skulle lägga sig en aning och fortsatte sedan att jobba.
Lägre tempo än vanligt blev det dock och med lika smidiga rörelser som en 3:e klassens robot, men jobba det gjorde jag! 
Två korta dagar kvar innan min arbetsträning är över, köket stänger för sommaren och jag återvänder till lokalvårdaryrket.   

Kunde inte sagt det bättre själv :-)

Hittade ett recept som lovade chokladbollar med smak som äkta "Delicato". Nu stelnar de i kylen, så provsmak och bedömning sker i morgon :-)

Dagens mellis! :-)
Helt okej som ett alternativ till yoghurt...

Invigning av "Västra vägen" på Nationaldagen.

Vid 10.30 var vi på väg, jag och min granne Eva. Under några timmar på förmiddagen fanns chansen att gå för de som ville på den nya och oöppnade "Västra vägen" som leder runt Norrtälje. En väg som tydligen diskuterats i 70 år och varit planerad i 30 år.  
Vi tog vägen över Nordrona och kom direkt på "starten", där nya vägen börjar vid hållplatsen "Campus Roslagen".
Väldigt många hade tagit sig dit och det var inte bara människor som var ute och gick på vägen utan även en mängd med cyklar rullade. Lite spännande att se att en bit asfalt kan samla så många människor :)

	Redan INNAN vägens invigning så har klottrare varit på plats och invigt tunneln på sitt eget sätt...
"Dårar" fanns det endel av  längst med vägen :)  Aldrig att de skulle få upp mig på denna cykel!

	I en av rondellerna stod "Albert Engströms ateljé" utkastad.  Idén kanske är bra, att ha något som man förknippar med Roslagen. Men det kunde ju sett roligare ut...

Efter promenaden blev det en snabb dusch och en ännu snabbare kaffe innan jag åter hoppade i skorna och knatade ut.
Vid 12.30 skulle en kortege av veteranbilar köra nya vägen. Så vid halv ett stod jag som ett fån vid bron, hängde över staketet och vinkadeglatt åt veteranbilar, gamla moppar och traktorer som rullade längstmed vägen.
Kände mig inte riktigt klok som en fredags eftermiddag roade mig med detta billiga nöje att vinka till bilar.
Jag kan ju säga att jag inte var ensam om att vinka som en dåre, vi var ganska många som vinkade och fotograferade :) Vid 14.30 var invigningen över uppe vid Campus och de första riktiga bilarna började rulla.

Gårdagens enda planering var att plantera om min "Gummiplanta" som börjar se lite ledsen ut. Det var det enda "måste" som jag skulle göra, resten av dagen var planerad för stolen på balkongen och korsordstidningen.

Så efter frukosten blev det full fart ut på balkongen, leta upp den enorma jordsäcken som gömde sig under bordet (längst in såklart). Katterna gjorde mig sällskap under bordet, de undrade nyfiket varför jag kravlade runt på alla fyra.

Dra in säcken i köket, bara för att upptäcka att det inte fanns plats för "trädgårdsarbetet". Med bänkarna fulla av disk, plåtar och annat skräp som jag varit för lat att plocka undan, så var det bara att börja städa kök innan jag kunde vårda min blomma. Det ena ledde till det andra och plötsligt hade jag ett rent badrum utan stopp i handfatet, ett dammat vardagsrum, romanerna i i bokhyllan står vackert i alfabetisk ordning och köksskåpen är fulla av ren disk. Blomman stog dock fortfarande i fönstret och såg lite ledsen ut så vid middagstid var det dags att plantera om den.
Men som allt annat så blev det inte riktigt som jag planerar. Upptäckte att jag inte hade någon stor kruka hemma och att trycka ner min enorma växt i en liten kruka hade varken lyckats eller varit speciellt snällt mot växten så det blev att fara till affären för inköp av innekruka och en stund senare kom jag hem med hushållspapper...  
Någonstans på vägen försvann minnet och blomman står fortfarande i gammal jord.

I dag är planen att ge min "Gummiplanta" ett nytt hem. Har jag tur så kanske förrådet är städat innan jag somnar i kväll  :D 

 

Sitter på balkongen och försöker varva ner efter en dag som gått i full fart. Inser dock att balkongen behöver städas, men tror att jag tvingar mig själv att vänta tills i morgon :-)
Hoppas att alla njutit av en vacker nationaldag!

Roslagsskolans klass 7H (musikklassen) var ute på äventyr i skogen och istället för att bara njuta av myggor, regn och vattenfylda tält, så ordnade de en spelning/konsert för släkt och vänner.
Jag var självklart på plats då min favorittjej, tillikaså min bästegrannes dotter  "E" går i den klassen.
Jag hoppade på bussen mot Vätö och trillade av halvvägs för att fortsätta resan till nästa Ö och mina hemtrakter tillsammans med vänner i en varm bil.
Visst resan till Björkö-Arholma tar ca timmen från Norrtälje att göra och "Karlberg" ligger verkligen mitt i ingenstans och närmaste granne är en stor gran, men att så många föräldrar uteblev är pinsamt!
När uppträdandet är i Norrtälje är det inga problem att få publik, men så fort de måste sätta sig i en bil och åka en liten bit, då hoppar folk... 

Trots den lilla publiken, "Em" räknade att det var 20 pers som behagade komma så var det en trevlig kväll med blandad musik.

Stolarna var dock inte gjorda för min rumpa och bara ca kvarten in i musiken så började jag känna träsmak. 
En mängd av gamla bekanta ansikten var på plats och det visade sig att en av "Em´s" kompisars förälder var skolkompis till mig, så en del av hennes släkt dök upp...
Eftersom jag är därifrån så hade det varit underligare om jag inte känt någon :) 

 
Eftersom vi var på Björkö så blev det allsång på "Björkövalsen", skriven av Roine Jansson som är Em´s farfar och självklart så ställde Roine upp på dragspel.

Kvällen blev lite väl i senaste laget för en kvällströtter som mig och jag var bara liiiite trött när vi äntligen rullade in i Norrtälje. Trodde aldrig att jag skulle orka upp morgonen efter, men det gick! 

En trevlig kväll i trevligt sällskap och jag blev inte ens kvarglömd någonstans :)