TALLUGGLAN

Direktlänk till inlägg 5 augusti 2008

...Än slank hon hit, än slank hon dit, än for hon in i väggen !!!

Av helena - 5 augusti 2008 22:52


Jag känner mig som repet i en dragkamp. Slits åt alla håll av alla människor...

Jag är medlare, jag är barnvakt, jag är beslutsfattare, jag är arbetsledare…  Jag är instabil, jag är lättövertalig och jag är såååå  jäkla trött på allt!!!

 

Denna vecka passar mamma lilla Elias som råkar vara världens charmigaste lilla  kille. Planen var att han skulle vara hos mamma och att jag skulle, vad jag trodde passa honom torsdag till fredag och att han skulle sova hos mig.

Plötsligt visade det sig att det jag skulle passa honom från onsdag morgon till fredag… Och eftersom mamma börjar jobba klockan 8 i morgon bitti så skulle han även sova hos mig i natt eller så skulle jag sova över hos mamma.

Jag ville gärna att han sov hos mig eftersom det är min lägenhet och jag bor här och inte riktigt känner mig bekväm med att sova hos mamma…

 Mamma å andra sidan tyckte att det var bättre för Elias att jag sov hemma hos henne eftersom hon då slapp dra upp Elias så tidigt ur sängen och köra in honom till mig så tidigt på morgonen… (Märker ni att historien inte riktigt går ihop???)


 

Tyvärr eller tack och lov (hur man nu ser på saken) så hamnade pappa på sjukhus och min hjärna sa upp sig från jobbet och flyttade till annan adress.


 

Den ena tvillingen ville inte besöka pappa ensam, den andra tvillingen ville inte heller besöka pappa ensam, men de ville inte ha sällskap av varandra (eller se varandra heller för den delen) eftersom de för stunden är osams och inte pratar med varandra.

Det blev bestämt att jag skulle åka från Norrtälje till Danderyd med den ena tvillingen (som tagit ledigt från jobbet för att besöka pappa) och hälsa på pappa. När den tvillingen hade försvunnit skulle jag vänta utanför sjukan på tvilling nummer två och göra honom sällskap upp till pappa, där vi skulle prata med läkare och prata oss samman om vad som nu händer och sker.

Därefter skulle jag åka hem, städa undan och ta emot Elias…

Planerna sprack när mamma krävde (med orden: jag VILL att du sover här… För Elias skull)

Jag har en mor som älskar att spela på mina känslor och får mitt dåliga samvete att vakna. Hur mycket jag än säger nej så lyckas hon alltid ändå att övertala mig. Hon tycker att det är viktigare att Elias får sovmorgon än att jag besöker min gamla och sjuka far på sjukhuset. Hon tyckte att jag skulle åka ner till Danderyd, hem till Norrtälje, hoppa vidare till nästa buss och hon hämtar mig vid bussen i Elmsta., sent i kväll. (ska inte fyra åringar sova vid 23 snåret??? ) Att jag dessutom är sjukskriven efter att ha gått in i väggen och inte klarar av stress har hon inte den minsta förståelse för. Att jag upplever de senaste dagarna som vidrigt psykiskt jobbiga och värre blir det genom att flänga som en vante på vägarna, utan lugn och ro och utan minsta chans att hämta andan det har hon inte heller någon förståelse för.

Det enda jag fick i morse när jag vaknade var en kasse full av massa måsten och en stor tyngd av skuldkänslor.

Min moster erbjöd sig att passa Elias, men tydligen var hennes hjälp inte önskvärd utan det måste tydligen vara mesproppen Helena som går att övertala och manipulera som passar Elias (enligt mamma) .

Det slutade med att jag var helt förstörd och hade alvarliga planer på att stanna i sängen och se till att inte vakna upp den närmaste framtiden. Så trött och så nedstämd och inte veta vad göra som är bäst för mig, bäst för andra och försöka få mamma att förstå att jag inte kan vara överallt samtidigt.

Jag var på väg med huvudet före in i en kris och jag såg inget slut på eländet.

Med Karins hjälp så ordnar mitt liv åter upp sig. Hon följde med mig ner till sjukan och hon såg till att jag kom på fötter igen. Utan henne…  Tack Karin för din hjälp och ditt stöd! Du är en vinglös ängel!!!!! 


 

I morgon förmiddag ska jag hämta Elias hos min moster och vi ska ha hela dagen på oss för att ha lika kul som vi brukar ha. Jag vet inte vem av oss som skrattar mest. Jag kan och ska nu släppa dagen, alla problem och bara njuta av Elias sällskap. Jag ska bli den problemfria och roliga fastern som han är van vid att jag är.


Varför kan jag aldrig få vara lycklig och må bra?!?

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av helena - Torsdag 25 april 10:16

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Av helena - Tisdag 23 april 21:57


Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Av helena - Fredag 19 april 18:44


Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Av helena - Onsdag 17 april 12:03

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Av helena - Torsdag 28 mars 19:41


Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...

 

 

 

KATEGORIER

SENASTE INLÄGGEN

Senaste kommentarerna


 

Instagram

Tidigare inlägg

      

 

Vem är jag?

Länken nedan leder till den LÅNGA presentationen...

Ovido - Quiz & Flashcards