Ute är det värsta snöstormen och plogarna kör i skyttetrafik, känns det som.
Inne i lyan är det enligt termometern varmt, men jag fryser som en gnu och jag tror inte att kylan har med varken vädret eller brist på element värme utan snarare en inre frusenhet.
I går fattade jag beslutet att låta Boris somna in och ett par timmar gick åt till att kolla efter veterinärer. Det var söndag och de flesta har då stängt. Att det dessutom var glashala vägar, jag är körkortslös, extremt fattig denna månad och Boris dessutom hatar att åka bil, gjorde allt extra jobbigt. Vill inte utsätta min kisse för den extra plåga som en biltur ner till Stockholm skulle innebära. Att dessutom ta katten på bussen kändes inte heller okej och tyvärr så spelade även min ekonomi en roll i det hela... 
Visst. hade han skrikit av smärta hade jag självklart åkt in akut med min bebis, kostat vad det kostat ville och jag hade utan problem sålt min mor till en rik spanjor, för kattens skull. Men jag beslutade att vänta till en vardag och boka tid på den närmaste kliniken, bara ett stenkast bort. Boris skulle slippa den läskiga bilresan och jag skulle slippa helgavgiften.
HATAR att vara fattig och tvingas tänka på varenda utgift, framförallt när det handlar om djuren.

Tack mina vänner (ni vet vilka ni är) som erbjudit hjälp och stöd. Uppskattar det enormt mycket och blir varm av vetskapen att jag har så underbara vänner!! 

Klockan 7 ringde jag och fick en tid kl 9. Grät i två timmar medan jag klädde mig, hämtade ner buren från vinden och serverade tonfisk till mina älsklingar. När Boris som ÄLSKAR fisk i alla dess former bara nosade på maten och sedan vände på svansen och kurade ihop sig på min huvudkudde medan hans stora ögon oavbrutet såg på mig, så viste jag att jag fattat rätt beslut. Han protesterade inte ens är jag lyfte in honom i korgen och stängde luckan...  

En vacker kisse har nu fått vingar och jag saknar honom enormt!!  
Inga fler diskusioner vid balkongdörren om kvällarna, när han promt ska gå ut medan jag tycker han ska vara inne. Ingen som sitter nedanför mickron och kollar att torsken inte rymmer från fatet och när klockan ringer så uppmärksammade Boris mig på ljudet, då han tyckte jag var för långsam och inte gav honom mat direkt.

Ingen liten grå kisse som ligger vid min sida om nätterna och ingen kisse som gömmer sig under soffan så fort främande röster hörs i lyan...

Vila i frid min vackra Boris och tack för dessa år som jag fick ha dig i min närhet!

 

Karin

11 januari 2016 11:36

Vacker var han och saknaden lär bli stor. Han gjorde precis som våran hund när vi tagit beslutet och bokat en tid. Hon hatadde veterinären och spjärnade emot med allt hon hade, men inte denna gång. Hon gick lugnt in och bara tittade på mig med sina vackra ögon när hon somnade in. Som om dem talar om för oss att rätt beslut är taget och att dem är redo. Det tyckte jag var skönt i allt elände. Kram på dig 💖

 

Jennie

11 januari 2016 12:26

Jag beklagar den fruktansvärda sorgen, min vän. Det är något av det hemskaste man kan vara med om... :( *styrkekramar*

helena

11 januari 2016 13:02

Tack vännen! verkligen hemskt...

 

Eva

11 januari 2016 14:51

Så fint skrivit Helena och så fina foton. Kram på dig.

 

Eva

13 januari 2016 21:48

Kram till dig och till vackra Boris som väntar i Regnbågslandet.

http://skrivarlyan.ullerud.nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...