Detta blev årets "vårbild" för mig! 

   Snöfritt och lekande barn som smutsar ner sig...

Att Elias och Jossan hade kul rådde det ingen tvekan om!  

MINA DAGAR SOM PYSSLIG FASTER/MOSTER

Åter igen så har jag ansvarat för syskonbarnen under ett par dagar och kan erkänna att jag är mer än slut! 

De kom i söndags och lämnade lyan som ett bombnedslag i går eftermiddag.

Jag satte mig i soffan i går och bara njöt av tystnaden.

Även om Elias och Jossan är ganska lugna så tar det på krafterna att hela tiden ha pejl på vad de pysslar med...

Men även denna gång överlevde jag och även barnen kom ganska oskadda från lyan. Elias hade dock ett litet skavsår på tån och snubbelfia var lite skrubbig efter ett möte med en sten... Det klagades även över en del värk i fötterna :)  

Önskar verkligen att jag hade satt på barnen stegräknare, för det var bra många kilometer som det knatades under dessa dagar. 

I måndags hade jag ett möte som jag var tvungen att gå på, så barnvaten skaffade en barnvakt :)  Efter mötet som var possitivt och inte det skräckäventyr som jag förväntat mig, knatade hela gänget upp till "Flygis", där bror bjöd på lunch... Varmkorv. Efter det knatade vi vidare till Societetsparken via Södrabergen.

Det blåste ordentligt uppe på berget, men trots det blåste ingen unge ner och jag kunde njuta av utsikten över stan.

I societetsparken lekte ungarna i närmare en timme på "skeppet" tillsammans med en hög andra småttingar. Elias fick även upp draken som han släpat med sig hela vägen från lyan. Efter parken blev det fika på stan och möte med mamma/mormor/farmor som körde oss hem. Barnen var ganska slut på kvällen och de somnade snabbt, när de väl hamnade i sängen. 

Jag räknade ut att vi var ute i närmare 4 timmar och vi måste ha knatat närmare halvmilen... 

Södraberget

(Klicka för större bild) 

	Lek och bus blev det på vägen till parken.
Elias försökte flyga med draken, men det blåste för mycket. Jag var dock mest rädd att han skulle följa med draken över kanten

*********************

På tisdagen dök den lediga barnvakten upp för att göra oss sällskap ut till Färsna. Naturen börjar åter förvandlas till en barnkammare, så chansen att vi skulle se djurbebisar på Färsna var stor.

Byggandet av den nya sadsdelen är i fullgång och jag blev både chockad och deppig över hur mycket det byggs nära Färsna.

Jag gillar inte stora förändringar och att se stora byggnader, asfaltsvägar och gatlyktor där det förra året bara fanns åkrar, var ingen kul upplevelse.

Att även se det nya köpcentret där det "alltid" varit skog och berg, är en deppig syn. Visst, det måste till förändringar ibland, men jag gillar det inte...

Hursomhelst så hamnade vi på Färsna och det fanns en hel del djur på plats. Getterna hade fått killingar, så Elias och Jossan hade turen att få klappa en liten killing. Till Färsna hade även en dagisklass tagit sig, så Elias och Jossan roade sig med att leka med dessa barn, medan jag och "barnvakten" satt i solen med varsin kaffe. Varmt som attan var det när solen låg på, helt klart en av vårens varmaste dagar!   Efter ett par timmar blev det fortsatt skonötning, då barnvaktens eget barn skulle hämtas på dagis och jag hade ett inbokat möte på AF, som jag var tvungen att infinna mig på.

Lite klagande var det från barnen sida som tyckte att vi kunde ta bilen istället för att gå...  Men vi kom ner till stan i allafall och medan jag hade möte satt ungarna i väntrummet med ritblock. Jag trodde att Josefin skulle tröttna på att vänta efter bara ett par minuter så jag var ganska förvånad när hon fatiskt satt kvar på stolen efter de 40 minutrarna som mötet tog. Efter det knatade vi hem för att invänta mamman och farmorn som skulle transportera barnen åt varsitt håll. Själv satt jag mig somsagt i soffan och njöt av tystnaden :)

Det var ett par kuliga dagar och nästa gång har jag lovat dem att inte ha en massa möten att passa utan att vår tid bara är vår...  

Även Zasso tycker att det är kallt i lyan och tillbringar dagarna nerborrad i min säng! 

Knäppte denna bild i exakt rätt ögonblick, även om jag då inte var medveten om det! :)

                       "Blääää på dig Zasso" säger Boris och visar tungan 

Är vidrigt förkyld så istället för att vara hemma och städa (usch och blä!!) så bidde det soffan, näsdukar, varm dryck och en sovande kisse på bröstkorgen...  

Efter att ha suttit barnvakt på landet i ett par dagar har jag insett hur mycket jag saknat att ha naturen så nära.

Att slippa se tak och fula hus som skymmer solnedgången! 

  En uppdaterad gammal bild! 

Jag gör som sagt arbetsprakt hos en tapetserare och är där tre dagar i veckan. Eller rättare sagt så försöker jag vara på plats dessa dagar :)

kan verkligen säga att jag stormtrivs och jag känner mig hemma bland personalen. inför julen fanns det mycket att göra och saker som jag inte var redo eller kvalificerad för att göra, så det blev mest att plocka bort klamrar på dynor och annat lätt jobb. Men nu under våren har jag blivit mer varm i kläderna och fått större uppgifter. M-L har flera gånger påpekat att jag är där för att lära!

Under ett par veckor fanns en praktikant på plats och stolen hon jobbade med blev inte klar, så jag blev satt på den uppgiften att färdigställa stolen :)  Nu är det bara snören som ska limmas på kanterna, men annars är den klar!

Min första stol

I väntan på att återfå lusten att uppdatera bloggen, så lägger jag under tiden upp ett gäng bilder på Zasso och min nya buspojke Boris.

******************

För varje dag så går det bättre mellan dem.  

Nyfikenheten var stor från båda sidorna, men det dröjde länge innan de vågade nosa på varandra...

Första besöket i soffan för Boris.

Zasso var inte direkt förtjust över att bli av med sin plats bredvid mig

Zasso sitter som en liten prins i snödrivan på balkongen och tittar nyfiket ut på världen. 

Efter att genom rutan ha sett Zasso ute på balkongen, så bestämde sig Boris för att strunta i mina regler och helt enkelt vara snabb ut genom dörren, när den öppnades.