Har ju som sagt påbörjat en 30-dagars utmaning och jag håller tummarna för att jag denna gång orkar att slutföra den. 

Under den närmaste månaden så handlar alla frågorna om vikt och hälsa och jag betar av dem med en fråga i taget.

Kanske finns det intresse att anta samma utmaning, så här kommer hela månadens frågor. 

Du får gärna meddela om utmaningen är antagen, så jag får läsa dina svar :) 

Dag 1: Vem är jag?
Dag 2: Min barndom ur ett viktperspektiv
Dag 3: Mina ”ursäkter”
Dag 4: Hur tillät jag mig bli så här stor?
Dag 5: Min självkänsla
Dag 6: Mitt förhållande till mat 
Dag 7: Mitt förhållande till godis/snacks
Dag 8: Motion tidigare i livet
Dag 9: Motion idag
Dag 10: Mina försök till viktnedgång
Dag 11: Människor som har hjälpt
Dag 12: Människor som har stjälpt
Dag 13: Sjukdomar kopplade med övervikten
Dag 14: Vändpunkten
Dag 15: Mina mål
Dag 16: Min metod
Dag 17: Mina förebilder
Dag 18: Hur jag hanterar motgångar
Dag 19: Lycka
Dag 20: Kläder
Dag 21: Drömmar
Dag 22: Vad jag saknar
Dag 23: Det här är jag bra på
Dag 24: Rädslor
Dag 25: Belöningar
Dag 26: Bloggar jag läser
Dag 27: Ett recept
Dag 28: Ätstörningar
Dag 29: Det här är jag stolt över
Dag 30: Min framtid

Dag 2, Min barndom ur ett viktperspektiv.

Jag är den enda i min familj som är överviktig, även om min mamma under omgångar varit inskriven på Viktväktarna så kan hennes vikt förklaras med att hon fött många barn. Jag brukar förklara att min övervikt beror på hjärfelet som jag föddes med och som jag opererades för som liten.
Jag vet inte om det stämmer men jag har ingen annan förklaring. Bilder från barndomen visar ett normalt barn till efter op, då jag började gå upp i vikt.

Hela mitt liv har jag vägt mer än andra, men det var inget som jag reflekterade över förrän vi flyttade och jag började i ny förskola. Barn kan vara elaka och redan första dagen berättade Richard att jag inte såg ut som andra. Han var den första av många som berättade och visade att jag inte dög. Jag var mobbad hela grundskolan och ofta hemma för magvärk eller huvudvärk. Jag tror inte att jag åt mer än andra barn och även om jag under mellanstadiet inte behövde vara med på gympan, så skilde jag mig inte från mängden under rasterna. Visst, det fanns perrioder som jag satt gömd på toaletten för att jag inte orkade med de elaka orden men annars så rusade jag genom skogen med mina klasskamrater, byggde kojor och hoppade hopprep...

Gjorde till lunch i dag en Broccoligratäng som blev sååå toppenbra och god som attans!

Skivad potatis, små broccolibuketter, tärnad skinka och ostsås.

Verkligen värt att rekommendera!!

Det blev en natt i soffan för mig, vidrigt varmt i mitt sovrum. Och när soffan är utbäddad sover Boris på "locket" :-)

...och jag är fortfarande vaken :-)
Som yngre satt jag ofta uppe på nätterna, läste, drack tea och njöt av tystnaden.

...och jag är fortfarande vaken :-)
Som yngre satt jag ofta uppe på nätterna, läste, drack tea och njöt av tystnaden.

[Bild]

Har i princip suttit hela dagen m denna spännande roman. Blir så ytterligare en stund innan jag släcker för kvällen.

Åter ger jag mig på försöket att blogga i 30-dagar om ett ämne, vi får se hur många dagar som jag lyckas klara av :) .
Denna gång är det 30 - dagar som har med vikt att göra...

Dag 1, vem är jag?
Alltid den svåraste frågan att svara på och jag vet aldrig riktigt vad jag ska säga.
Men vi gör ett försök :)

Helena heter jag och blir 38 år i November. Jag bor i en liten lägenhet i Norrtälje, en liten sommarstad ett par mil norr om Stockholm. Norrtälje kallas "Roslagens huvudstad" och trots att jag är uppvuxen på landet på Björkö-Arholma så trivs jag bra i lilla Norrtan.

Jag delar lya med två håriga kissar vid namn Boris och Zasso. Jag tror att de enda jag kan vara sambo med är just djur, jag mår bra med att leva som singel och behöver nog stillheten för att kunna må bra.
Jag växte upp i en stor familj och har 5 syskon. En äldre syster och fyra yngre bröder, dessa har gett mig fyra härliga och underbara syskonbarn som jag försöker att låna så ofta som jag kan.

Jag jobbar sedan närmare 2 år tillbaka som lokalvårdare och trivs oväntat bra som det, med tanke på att jag alltid bott i något som kunnat liknas vid resterna av en atombomb och alltid haft rörigt runt mig så känns lokalvårdare som ett yrke som inte riktigt skulle passa mig, men det funkar och är även ganska kul. Är väll en annan sak att städa upp andras röra, än sin egen röra :)
Jag har alltid haft djur omkring mig, i alla möjliga raser och sorter. Allt från guldfiskar och katter till hamstrar och tamråttor. De har fått mig att må bättre när jag mått dåligt...

Min fritid tillbringar jag mestadels i lyan och jag trivs med det. Jag har aldrig varit någon som festar varje helg och har aldrig funnit nöje i att supa skallen i bitar. I stället är det med musik på stereon och en bra bok i soffan som jag njuter av. Då jag har svårt att sitta sysslolös framför tv på kvällarna och behöver något att hålla på med så är hantverk något jag ägnar mycket tid åt.

Det har genom åren blivit både lapptäcken, målade blomkrukor/askkoppar och stickade dockkläder framför teven. Det enda som jag inte kan är att virka, men annars så pysslar jag med det mesta :)