Senaste inläggen
I morgon är det åter sy/pysseljunta och jag bestämde mig för att baka inför kvällen.
Alla ingredienser fanns hemma och baklusten på topp... tills degen var färdig! Med degen färdigknådas var orken borta, lusten borta och högen med disk enorm! Men trots humör och orklöshet så stod jag snällt kvar vid bänken och knådade.
Kan ju även erkänna att jag svor en aning åt att jag gjorde dubbel sats och att allt därför skulle ta dubbelt så lång tid.
Kan inte skryta med att jag gjort de vackraste konstverken, men nu är de i allafall på jäsning.
Kan ni utifrån receptet gissa vad jag bakar? :-)
Okej, då kör vi! Ett inlägg dagligen i 100 dagar!
Förra året satt jag m kollegieblock, plitade ner alla dagarna och förslag på vad jag skulle skriva men det sket sig ändå :-)
Dagarna gick för fort och timmarna vid datorn var för få. Att min dator dessutom behagade att börja bråka med mig gjorde inte utmaningen lättare och jag gav tillslut upp helt.
I år finns ingen plan för hur jag ska lyckas hela vägen. Tror jag tar en dag i taget och kanske försöker skriva fler inlägg samtidigt när jag är vid datorn och sätta dem på "timer", så jag slipper fundera och stressa.
Att det troligen fortsätter att vara en vardagsbloggande är ganska klart, det har liksom alltid varit det och jag har svårt att hålla mig inom samma ämne ett längre tag.
Önskar ibland att jag hade en liten släng av aspberger och helt insnöad på ett ämne som hela min värld kretsar runt, men det är väll en av de få diagnoserna som jag inte har :-D
Så vad kan då mina följare (hjälp.vad stort det lät!) eller snarare läsare och vänner förvänta sig nästkommande månader?
Det blir garanterat bilder. Både naturen som byter skepnad och sköldpaddor i varierande färger och former. Det blir nog ett par historier om mina sambos eller numera bara en sambo i djurskepnad och kan nog även utlova lite ADD, recept, livlig fantasi, svart och sjuk humor samt djupa dalar...
Med andra ord så har jag inte den blekaste om vad jag sysslar med men det blir nog bra... Eller något!:-D
I morgon startar #blogg100 upp igen och jag kommer att anta den utmaningen. Ett inlägg dagligen i 100 dagar kommer verkligen att bli en utmaning och jag vet redan innan starten att jag inte kommer att gå ända in i mål, men jag kommer att ge det en chans.
Hade varit så mycket lättare om jag brann för ett ämne som jag kunde skriva om, men det gör jag liksom inte. Mina inlägg följer ingen röd tråd utan fladdrar runt som löv i en höststorm. De dagar jag faktiskt klarar av att hålla mig runt samma tema så blir jag uttråkad, tröttnar på mig själv och mina texter...
Ett inlägg dagligen i 100 dagar kommer verkligen att bli en otroligt svår utmaning...
Innan affären öppnar på förmiddagen så pågår varuplocket och varje dag är det techno på hög musik.
Golvet vibrerar, mina öron blöder av ljudet och mina nerver skakar. Det finns viss musik som gör mig nervös, orolig och får nerver som vibbrerar av... panik. Jag klarar inte av den musiken, så varje morgon har jag knatat runt med lurarna i öronen och lyssnat på böcker på ännu högre volym, för att inte höra... "musiken".
Nu är sista delen av Hamilton av Jan Guillou utläst/utlyssnad och jag har bytt deckare mot Nora Roberts :)
Vitt skilda världar och för stunden behöver jag slippa tänka, så då funkar Roberts perfekt :)
Hörde denna text för första gången för något år sedan i en kyrka och den fastnade direkt.
Var i en stund där jag inte viste vem jag var eller var jag var på väg någonstans.
Viste bara att jag var tvungen att sätta ner foten, säga "nej" och ge mig själv tid att fundera vad jag ville...
minns att jag satt längst fram ikyrkan, när Anders plockade upp texten och började läsa.
En rysning gick genom min kropp och vartenda ord kunde varit skrivet direkt för mig.
Steget av Kent Andersson
Jag måste få ge mig själv en dag
då min tanke får vandra fritt.
En dag då jag tar mitt första steg
och vet att det steget är mitt.
Jag vill vakna upp i ett eget rum
och resa mig upp och stå
på golvet en stund och fråga mig själv
åt vilket håll jag vill gå
Et steg i sänder
och sedan ett steg till
Det blir lustigt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill
Jag måste fråga mig själv vem jag är
'och varför jag gör det jag gör.
Jag kan inte leva med dörren stängd
om mitt liv står där utanför
och ropar de på mig från alla håll
så svarar jag: -vänta en stund.
I dag vill jag lyda min egen röst,
i dag är jag ingens hund
Ett steg i sänder
och sedan ett steg til
Det blir lustigt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill.
Vart tusan tar tiden vägen? Jag vaknar, jobbar, någon timmes fritid och sedan sover jag.
Tycker att timmarna borde räcka för att hinna allt som jag vill och borde göra. Men även om dygnet hade haft dubbelt så många timmar, så tror jag inte att de skulle räcka för mig :)
Tänker varje dag när jag kommer hem att jag ska sätta mig och uppdatera bloggen och även göra om den.
Men tiden försvinner och plötsligt så ligger jag i sängen och undrar vart dagen tagit vägen.
Mycket finns på "att göra listan" och jag vet knappt var jag ska börja någonstans. Bara det att jag faktiskt sitter framför datorn i dag är ett under. I soffan ligger en stor hög med rena kläder som ska in i garderoben och på diskbänken står allt annat än ren disk men i stället så sitter jag med ögon röda av trötthet och längtar efter sängen.
I morgon är det torsdag och sedan bara ett par timmar till sovmorgon och jag får sova ut.
Att även en förkylning bosatt sig i min kropp gör ju inte att dagarna blir roligare direkt.
I dag började bokrean och jag var ju bara tvungen att ta en sväng in på "Flygis" och leta fynd. Lönen kommer i morgon och det är ju tur eftersom det inte fanns en enda bok som jag vill ha och således sparade pengar som jag inte har :)
En hel del deckare men inget av intresse. En sjö av kokböcker, men jag har inte köpt en kokbok på evigheter så även dessa blev liggandes orörda i högarna i affären. Det verkar inte finnas något av intresse för mig i år, men jag ska i allafall ta en sväng och kolla i flera affärer.
Vad läser ni och har ni några tips? Främst på spännande böcker och faktaböcker...
Så var det onsdag igen och halva arbetsveckan har gått. Två dagar till och sedan en njutningsfull sovmorgon som väntar. Runt omkring mig faller folk och vänner samman i kräksjukan, influensor och annat, så jag vågar inte längre känna efter hur jag mår när jag vaknar på morgnarna :-)
Hela dagarna har jag folk omkring mig. Det är prat, liv och rörelser Är sjukt trött när jag väl kommer innanför ytterdörren och tystnaden, ser verkligen fram mot helgen och kunna samla energi i eget sällskap.
Varje dag denna vecka har det varit något efter jobbet och jag har slocknat innan 21 varje kväll. Försökt hålla mig vaken men det har varit kört och jag har somnat direkt huvudet hamnat på kudden.
Bregottkakor ca 50 st
300 g Bregott (normalsaltat)
1 1/2 dl strösocker
2 1/2 majsstärkelse
3 1/2 vetemjöl 1 tsk bakpulver
Sätt ugnen på 200 grader.
Vispa samman bregott och socker poröst.
Blanda ner övriga ingredienser i bunken.
Ställ ut små formar på en plåt (typ minimuffinsformar) och klicka ner smet i formarna.
Grädda i nedre delen av ugnen i ca 20 minuter. Klara när de har lite färg.
Låt svalna på plåten.
Spröda och beroendeframkallande kakor som garanterat tar slut väldigt fort!!