Senaste inläggen
Det går troll i min dator och i två timmar försökte jag övertyga den om att mitt modem inte var ett USB minne, men det ville sig inte och jag har gett upp om att komma ut på nätet i kväll och bosatt mig i soffan i stället :-)
Första advent i dag och första ljuset tänt i adventstaken. Har även hittat min julmusik, så för stunden är Billy Ray Cyrus undanstoppad och "O'helga natt, samsas med "hej tomtegubbar" på stereon.
Pyntat lyan efter bästa förmåga och varje år är det något jag upptäcker att jag måste köpa. I år är det brist på tomtar, så det blir tomtejakt på rean :-)
Men förutom bristen på tomtar, så funkade alla ljusen i stakarna och även skarvsladdarna var hela och det är inte ofta som det sker.
Väcktes väldigt tidigt i morse och det var omöjligt att somna om när Zassso väl upptäckte att jag var vaken, så blev det kel för hela slanten. Så planen jag utarbetade klockan 6.30 i gryningen var att laga matlådor inför kommande veckor och en liten tacogratäng hamnade faktiskt i ugnen, men övriga råvaror till flera rätter är fortfarande i skåp och lådor, men det är en dag i morgon med.
Istället för mat så blev det bak. Hittade "pepparkakskrydda" i mitt kryddskåp, så jag kastade ihop en mjuk pepparkaka medan lussedegen jäste på bänken.
Min ugn lever sitt eget liv och jag var säker på att allt skulle bli bränt och väcka liv i brandvarnaren, men jag satt redo med ugnstermometern och jag tror jag fick brödet perfekt!!
Har en liten känsla av att det inte kommer att vara lika mycket snö i mitten av december i år som det var för tre år sedan när jag var ute på Björkö under ett av julborden.
Jag tror att dessa bilder är från det året som jag låg och fnittrade i en snödriva runt midnatt med ett element under ena armen, sängkläder under andra armen, en tung väska på ryggen och en glödande cigg i handen. Det enda som inte blev blött var cigaretten, som jag lyckades hålla upp i luften när halkan satte in och fötterna försvann under mig.
Bör kanske tilläggas att jag var spiknykter :)
Jag undrar fortfarande om tanten som stod på trappan och väntade på sin taxi lyckades se min raska färd mot jorden. Mitt skratt lär hon i allafall ha hört när jag hamnade platt på rygg i snön och plötsligt bara såg björkens kala grenar över mitt ansikte och allt jag burit utspritt runt mig... :D
Har antagit utmaningen att skriva ett inlägg om dagen fram till julafton. Räkna ner dagarna fram till själva "dopparedagen".
Förhoppningsvis så blir det lättare att skriva 24a dagar i följd än det var att fullfölja förra utmaningen med 100 dagar.
Men med tanke på att jag knappt skrivit ett ord i "tallugglan" sedan Edinburgh, så är jag smått oroad för min ork och min lust att skriva.
Vad ska jag skriva och vem tusan vill läsa min svamlade blogg??!
Jaja. Jag tar ett steg i taget och vem vet, det kanske blir 24 bilder på en i olika stadier smältande snöflinga :-D
För en vecka sedan drev jag mitt resesällskap till vansinne genom att knata in i alla suveniraffärer som jag såg :)
Att det redan gått en vecka är otroligt, det känns verkligen som det var i går som jag satt och svor på planet medan det lämnade Arlanda och husen blev mindre och mindre utanför fönstret. "N" roades åt mitt muttrande och jag mådde för jäkligt! Jag tror att varenda fjärill i min mage hade nallat av flaskan och dansade tango!
Jag som inte ens klarar av att stå på en stol utan att få svindel och som undviker Grönalund eftersom jag skriker "Jag vill kliva av!!!" uppe på berg och dalbanan och blir vackert grön i flygande mattan...
Hela vägen upp till molnen höll jag hårt i armstöden och undrade hur tusan jag hamnat på detta plan och hur korkad jag var som frivilligt lämnade marken...
det värsta var att när planet väl landade så oroade jag mig för hur tusan jag skulle komma hem till Sverge igen! Jag var beredd på att hyra en liten eka och paddla, allt för att undvika starten.
Men hem gick lättare och troligen så kommer jag att vara lika korkad nästa augusti då jag återvänder till Skottland! Jag tror att återresan blev lättare för att det var mörkt ute och det enda jag såg var ljusen från husen och vägarna. Jag slapp se de små myrorna rulla fram på sina upplysta vägar.
Att packa upp väskan när jag kom hem var lite spännande, men jag trodde att jag hade köpt mer än jag verkligen hade, så det var en liten positiv överraskning. Bästa fyndet var absolut min sjal och varje kväll sitter jag med den över axlarna. Så varm och skön, så den kommer följa mig länge :) En nyckelring blev det självklart också eftersom jag en gång i tiden samlade på dessa och nyckelringar kan man aldrig ha för många av :)
Den enda whiskyn som följde med mig hem var en liiiiiten flaska. Enligt försäljaren så såldes den endast på slottet, vilket visade sig vara en osanning, men man lär av misstagen. Min underbara sjal ligger som duk under alla prylar och i sparbössan ligger början till nästa resa :)
I klädesväg var ju en tröja med Edinburgh ett måste och när hösten kommer på allvar så kommer den att vara så varm och skön.
på det stora hela så kan jag säga att det verkligen inte var sista resan till Skottland och planen finns att åka dit nästa augusti också. Även då är målet att gå på military tattoo, men funderingarna finns att utöka området. Nu har vi sett "alla" sevärdheterna i Edinburgh, eller i allafall de som vi funnit mest intressanta. så nu lutar det åt att ta endagars utflykter utanför staden och kanske även tåg genom landet för vidare utforskning.
Jag fick i allafall med mig många kataloger och papper hem som verkar spännande och som garanterat kommer att vara sönderlästa inom ett par veckor :)
Det var en aning motvilligt som vi kravlade ur sängen på onsdagen. Kroppen protesterade efter alla de trappor som vi skuttat uppför och hjärnan var inte riktigt pigg på att vakna efter allt för få timmars sömn.
Men klockan 11 skulle vi checka ut från hotellet så det var bara att rulla ur sängen och gnugga sömnen ur ögonen.
Kaffemaskinen i restaurangen var lättare att fatta denna morgon och nu var vi inte heller ensamma i matsalen medan vi käkade vår frukost och kollade facebook.
I korridoren utanför vårt rum hittade jag min brors namne som jag självklart var tvungen att fota! :D
Ca 10.30 tackade vi för oss och traskade ut i regnet. Väskorna var tyngre än när vi anlänt. Jag tror jag lyckades hinna med alla turistaffärer som fanns i stan och fick nog med något från varje affär :)
Planen vi hade var att lämna väskorna på stationen och sedan vandra ut för en sista sväng på stan, men vädret gjorde att vi gick in i alla affärer vi hittade på väg till stationen och det var många affärer att se :) Halvvägs slutade regnet och det blev åter väldigt varmt, så det var bara att packa om väskorna för att få ner jackorna igen.
Vi checkade in väskorna på tågstationen och hade tre timmar på oss innan de skulle lösas ut, så vi begav oss till en del av Edinburgh som vi inte varit i och där hittade vi udda små butiker, massor av wiskeyaffärer och en julaffär som bara sålde julgranskulor!! Lite annorlunda att höra julmusik mitt i högsommaren.
Vi gick gata upp och gata ner, kollade på hus och i skyltfönster. Vi hittade av ren slump även de museum jag önskat se första dagen, men skippat pga tidsbrist. Mina skor gick tillslut sönder så de parkerade jag i en soptunna.
Det blev även en promenad genom parken och vi såg en rabatt som var otrolig. Gillar klockan skarpt!!
Efter att vi hämtat väskorna åt vi lunchpirog på tågstationen innan vi handlade mat att ha på flygplatsen i väntan på flyget.
Lite jobbigt att vara ny i en stad är att man inte vet vad som finns på flygplatsen och vad man ska bära runt på.
Även problemet att ta sig till flyget är jobbigt när man inte känner staden och att leta efter en buss som tar oss rätt var inte det lättaste men tillslut så hamnade vi rätt och väntan blev närmare 4 timmar innan vi kunde hoppa på planet.
Sömnbrist, uttråkning och värk gjorde att vår humor blev mer och mer sjuk, men kul hade vi! :)
Att säga att skottarna ser ut som andra stämmer väll inte riktigt ;)
Men jag gillar humorn i reklamen:
Dagen inleddes med frukost på hotellet och där fanns tillräckligt på buffén för att mätta magen men det fanns även en meny att välja från om så önskades. Mitt stora problem var dock att få kaffe i koppen från den moderna kaffemaskinen, men även det gick efter lite funderingar och knapptryckningar :)
Efter lite ändringar i schemat så beslöt vi att tillbringa större delen av dagen på slottet. Vi insåg att det skulle vara tillräckligt stort för att sysselsätta oss och det var enormt!!
Edinburgh castel
Fram till år 1600 var detta en kunglig borg där bla Maria Stuart (Queen Mary) bott och nog kändes historiens vingslag extra starkt på vissa ställen.
Vilken otrolig utsikt man hade från murarna.
Man såg hur långt som helst över staden och skymtade kullarna längre bort!
Efter att det varit en kunglig borg så började det användas av militären och var även ett fängelse under en tid.
Tydligen slutade det användas som fängelse efter att för många rymde genom ett hål i muren.
Vilket jäkla jobb att få alla dessa stenar på plats :)
Det blåste en aning så den engelska flaggan vajade vackert på toppen...
De fångar som satt här kunde tjäna en liten peng genom att tillverka saker som de sålde till befolkningen utanför murarna. Ett av dessa föremål är detta skrin, som bara är så vacker!
Det måste vara stort för att värma de stora salarna...
Något som jag speciellt ville se var "hundkyrkogården" som fanns på slottsområdet. Om jag förstod det rätt så hade vissa förband hundar som maskottar och dessa blev kvar på slottet även efter sin död.
Efter lite letande och en massa trappsteg senare så fann jag platsen.
Sämre utsikt kan man ha som död jycke :)
Det fanns så mycket att se på slottet och vi var nog där i närmare fem timmar. När hjärnan började bli lagom mör så knatade vi därifrån för att få något i magen och vila på hotellet innan vi återvände till slottet i skymningen för lite kultur :)
På vägen tillbaka tog vi genvägen över kyrkogården och det var otroligt tyst där mellan gravarna, med tanke på att vi var mitt inne i stan. Vissa av de namn som förekommer i Harry Potter har författarinnan hittat på gravstenar på denna kyrkogård. Jag försökte finna någon, men stenarna/ kryptorna var gamla och namnen var svåra att läsa.
Men vackert var det i all sin läskighet! :)
Att gå på kyrkogården på natten var helt klart mer skrämmande än på dagen.
Jag vet inte riktigt hur det gick till men jag lurade ut oss på villovägar på måndagskvällen så i jakt på hotellet blev det lite fel och vi hamnade på kyrkogården.
Men en trevlig skotte hjälpte oss hem, annars hade vi nog gått fortfarande :)
Edinburgh military tattoo
Vid 19- tiden lämnade vi hotellet igen och begav oss mot slottet. hela slottet var avspärrat och bevakat så i väntan på att komma in på området blev det en fika och "turiststuderande". Många olika språk pratades och även svenskar knatade förbi vårt bord. Blandannat en Kerstin och hennes make. Mannens desperata röst och spannielsögon när han i vimlet bad frun att inte gå i från honom "Snälla Kerstin gå inte i från mig..." fick mig att le stort.
Men jag förstår honom, för det var väldigt mycket människor på ett litet område.
Arenan under dagen som vi passerade påväg in i slottet. Uppbyggd enbart för tattoon under augusti, resten av året är här en parkering.
Enkelt kan man säga att Tattoo är en militärisk musikuppvisning i paradform och har vuxit fram från kvällsignalens "Tapto". Därför börjar föreställningen i skymmningen.
Det var läckert att höra musiken och se paraderna. Höra ett hav av säckpipor medan slottet bytte färg i bakgrunden.
Årets tema var "från öst till väst" och det var uppvisning från blandannat amerikanska armen, australien och Indien. Både militärmusik, Bollywood dans och självklart säckpipor och skottska danser som påminner lite om riverdance.
Uppvisning i världsklass, helt enkelt!
Mäktigt och spännande!
Det hela avslutades med ett fyrverkeri och jag spelade faktiskt in slutscenen när alla medverkande befann sig på arenan.
Planen är att återvända nästa år men på bättre platser :)
Under vissa av dagarna så pågick inspelning och vad jag hört rykten om så kommer showen att visas på tv, jag ser fram mot det.
När vi lämnade arenan så var kylan märkbar och det började även att droppa från himlen. Jag var glad att jag hade min nya sjal över axlarna och var ganska varm. Vi halvsprang till hotellet och ju närmare vi kom dessto mer forsade vattnet ner.
Det är verkligen som min bror sagt. Vädret skiftar ständigt i Skottland och man vet inte rktigt hur man ska klä sig för att inte frysa/svettas ihjäl.