Nu har jag varit duktig!

Jag har svettats som en liten gris i en lokal som jag var ensam i.

Cirkus 1 1/2 timme blev det innan orken tog slut och jag linkade in i omklädningsrummet.

Dags att fylla vattenflaskan och inta balkongen för att njuta av ett par timmars sol innan jag tar hand om disken som fyller köket.

För stunden är det lika varmt inne i lyan som det är i skuggan på balkongen.

Lunchen är avklarad och valen inför dagen är många. kanske sitta kvar och njuta av värmen med en bra bok under näsan eller göra lite nytta och som belöning få hela dagen ute på balkongen utan dåligt samvete...

En dag på balkongen låter faktiskt som en härlig idé , då jag redan börjat fjälla på armarna.

Tänk va!! Sommaren är knappt här och jag är redan påväg mot det fiskliknande hållet...

Men värmen ska hålla i sig om jag nu ska lyssna på vad SMHI säger, så det kanske är på tiden att jag lyfter häcken ur stolen och fimpar ciggen!

Min lilla MP3 spelare är laddad med härlig musik och väskan är packad. Det enda att göra nu är att hoppa i kläderna, locka in Zasso från balkongen och sedan knata ner till gymmet.

Roar mig för stunden med att skriva ut "Duvdamen". Tänkte sätta mig på balkongen i solen och korrigera den. Har fått massa förslag på ändringar under tiden den legat uppe på Kapitel1, så nu är det dags. Men eftersom allt händer som inte borde hända så kommer väll snön ligga djup innan skrivaren spottat ur sig dessa fyra stackars papper. :)

Det svarta bläcket verkar ha torkat så det blev spökskrift på de första arken jag fick ut, så istället slösar jag svindyr blå färg...

Att min skrivare även är från medeltiden bidrar till segheten. Puttrande står den i hörnet och skriver långsamt en rad i taget... Kommer ta en evighet innan jag kommer ut på trappan, suck liksom :( 

Egentligen känns det som om jag inte hinner sitta och filosofera med texten. Jag har inte varit på gymmet på "evigheter" och det dåliga samvetet sitter på axeln och morrar. Det rätta hade varit att istället för balkongens sol sätta mig på cykeln på gymmet, plugga in musiken i öronen och cykla ett par mil. Men... 

Nu har skrivaren arbetat klart, solen från balkongen har försvunnit bakom molnen och fortfarande sitter samvetet på axeln kvar.

Ska eller ska jag inte...  

Dagen i övrigt har även det gått i lathetens tecken. Planterade om rosen, satte lite tomatfrön i en kruka, börjat på en roman och även avslutade den :)  

Den enda kontakten med mänskligheten har varit ett besök hos grannen.

En soffa, ett vattenglas och lite skitsnack var exakt vad läkaren ordinerade :) 

Det hände en underlig och pinsam sak när jag senast hade tvättstugan.

Hade den sista tvätttiden och en stund innan 23 strosade jag iväg för att hämta den torra tvätten.

Min (o)vana trogen hade jag en cigg i käften, tog det lugnt och njöt av lugnet som alltid infinner sig om kvällarna.

Det finns enligt mig ingen bättre tid än kvällarna om man vill studera hur folk inrett sina balkonger. Jag har snöat in på balkonger och letar inspiration i mitt eget bostadsområde, så när jag har ärenden utomhus går jag runt och i nästan omedvetet kollar jag in dessa uterum.

Så medan jag strosade till tvättstugan föll blicken på en balkong där det tydligt syntes att en barnfamilj bodde. Innanför balkongen låg köket, som just denna kväll var fullt upplyst och tydligt avslöjade familjelivet som pågick därinne.

Vid köksbordet satt familjefadern och läste tidningen medan frun i huset stod vid spisen, med ryggen mot fönstret och kokade välling till det lilla barnet hon hade på axeln.

Jag stannade utanför tvättstugan och studerade den lilla familjen medan jag rökte slut på min cigarett.

Tänkte att kvinnans linne verkligen var hudfärgat och funderade över var hon kunnat köpt ett linne som verkligen var så exakt i hennes egen färg.
Jag menar, varken armar eller hals avslöjade var linnet började och den egna hudfärgen slutade...

Ciggen tog slut och jag böjde mig för att fimpa den mot marken, när jag åter tittade mot familjeidyllen var vällingen klar och hon stod nu vänd mot fönstret och fyllde flaskan vid bordet, samtidigt som hon pratade med mannen...

Bredvid barnets blöjförsedda rumpa syntes ett enormt hängbröst med en väl synlig bröstvårta...  

Det dröjde bara en micro sekund innan jag insåg att det som jag tagit som ett hudfärgat linne i själva verket inte var ett linne...

Raskt ilade jag in i tvättstugan och började sortera tvätten, hjärnan snurrade på högvarv och förvåningen över avslöjandet var stort. 

En stund senare kom jag ut med tvättsäcken kastad över axeln.

Ett kort ögonkast mot lägenheten visade att mannen satt kvar vid bordet medan den nakna kvinnan hade försvunnit ur synhåll (tack och lov!).

Fortfarande generande röd i ansiktet knatade jag hemåt, låste dörren och drog ner alla persienner i lyan, även de som jag aldrig tidigare dragit ner åkte ner med en smäll. 

Synen med kvinnan och barnet kommer nog stanna i mitt minne bra länge och hädan efter tänker jag nog till både en och två gånger innan jag byter om i vardagsrummet...  

**************************

Jag önskar... 

# att dygnet hade ett par extra timmar. Så jag hann göra allt jag nu inte hinner när jag är vaken. 

# att jag vore lite rikare än jag för stunden är. Vill kunna köpa dessa "dyra" färger som jag trånar efter.

# att jag vore bättre på att tacka för de kommentarer som jag får i bloggien och inte bara godkänner dem och går vidare med livet...  

Tack Helena, Jempie,"sis" och alla andra viktiga vänner som lämnar spår hos mig men som känner sig bortglömda! 

# att jag blir bättre på att visa att jag läser bloggarna som jag följer... 

# att jag hittar ett myggljus som verkligen funkar, så jag slipper gömma mig under täcket på nätterna.

Klockan närmar sig 2 och jag är fortfarande vaken. Att jag vaknade sent och hela dagen suttit framför teven kanske kan förklara att jag fortfarande är vid medvetandet :)

Så har då Viktoria och Daniel gift sig och troligen så dansas det fortfarande på slottet medan mina egna ögon är på väg att rasa igen.

Hela dagen har jag följt deras bröllop på teven, även om det inte riktigt var vad jag hade planerat av dagen så blev det så. Men eftersom jag är den typ av människa som blir nervös av att bara sitta rakt upp och ner och bara glo på rutan, så har jag självklart fått mycket gjort medan de glada förföljts av kameror hela dagen.

Jag har sytt lite på "Dannebebis täcket" och det som är kvar på det måste jag göra på symaskinen. Men i stort sätt så går det att se att det är ett täcke jag håller på med :) Jag har även fortsatt att sy lapparna till det som (förhoppningsvis) kommer att bli stolsdynor till mina stolar på balkongen. Och medan middagen avnjöts på slottet så lekte jag med bloggen... 

Nu är mina ostbågar uppätna och Zassos fat med tonfisk är även det tomt. Myggen anfaller mig i efter dessa kommer en skuttande katt som är på myggjakt. 

Det var länge sedan som jag skrev något vettigt i bloggen. 

Något som inte bara är bilder eller inlägg i form av citat.

Men jag har helt enkelt inte haft någon större lust att skriva, jag är inne i en period av färger för stunden och målandet tar nästan all min lediga tid. Är det inte underliga tavlor av tapet som jag pysslar med så är det tapetsering av lådor som jag producerar till förvaring på mina bokhyllor. Håller även på med en försenad inflyttningspresent till träningskompisen som flytt från Norrtälje. Så förutom att timmarna inte räcker till så lever jag ett så tråkigt liv att det inte finns något att dela med mig av :) 

Jag ska göra ett försök att bättra mig... Tror jag ! 

Ytterligare ett bröllop denna månad blev det och kronprinsessan fick i dag sin prins!