Min favoritstil i arkitektur är den Gotiska stilen och det syns direkt från långt håll om en byggnad är Gotisk.
Stora glasytor, smala spiror, spetsbågar och kryssribbvalv är en del av det som är speciellt för denna stil.
Inte helt oväntat "föddes" stilen i Frankrike under 1100-talet och under 1200-talet var den spridd över hela Europa. I Sverige är det Uppsala domkyrka, uppförd 1273- 1435 som är ena de mest kända Gotisk kyrkorna.
Men framförallt är det nog katedralen Notre-dame i Paris som är i mina ögon typiskt Gotisk och så otroligt fantastiskt vacker!!


St. Barbaras cathedral

St. Barbara är skyddshelgon till gruvarbetarna och med tanke på Kutna Horas historia med rika silvergruvor, så är katedralens namn ganska självklart :-)
Hon började byggas 1380 av arkitekten Peter Parler. Måste vara jobbig att rita en stor katedral... Eller vilken byggnad som helst egentligen och inte se den färdig och redo att beundras. St. Barbaras Cathedral tog 500 år att färdigställa, då två krig kom emellan där både arbetarna och pengarna till byggandet behövdes till annat.

Verkligen värt ett besök om ni är i närheten.
:-)

I vårt lila "utflyktspaket" så ingick lunch i priset och på vägen tillbaka blev det rast på en finare vägkrog... Typ.
Vita dukar men inte så speciell mat, trots att det var trerätters bu bjöds på.
Förrätten var en skål med köttsoppa som även innehöll makaroner och ätbart men inte något jag ropade "Tjohoo" över.
Huvudrätten hade vi fått 5 alternativ att välja mellan i bussen och jag tog kycklingSchnitzel med kokt potatis och lite skirat smör. Åter igen ätbart men tråkigt upplagd och var tusan är grönsakerna?!? Engelsmännen vi delade bord med undrade detsamma.
Efterrätten blev en överraskning och vi studerade den en bra stund innan vi högg in på den och det var i princip vad det ser ut som :-D

För ca 13 år sedan var vi klasskamrater på Väddöfolkhögskola. Därefter vänner på fb men inte träffats i riktiga världen sedan avslutningen. I går kom ett meddelande från Sofia och i dag bar jag och Nanna nere i Stockholm på lunch.
Fyra timmar (4 timmar!!)på en restaurang och munnarna gick i ett, medan en servitör cirkulerade runt oss. Tiden gick så otroligt fort och därefter blev det kaffe på ett fik medan allt fortsatte att bubbla ur oss. Vi hade så väldigt mycket mer att prata om och nu ska det inte dröja 13 år till nästa inspirerande träff. Tack för en trevlig dag Sofia och du är verkligen en kämpe och inspirerande förebild!
Nu ska jag börja att sluta skjuta upp allt till morgondagen...

Ett besök i Kutna Hora kändes som en självklarhet, när jag ändå var i Prag. Vi hittade två guidningar på fem timmar vardera som var intressanta och valde mellan en tur med få sevärdheter och en lunch i priset eller en tur med många sevärdheter... Valet föll på den med lunchen eftersom vi efter den turen, skulle ha hela eftermiddagen och kvällen fri för annat.

Turen skulle börja kl 10.00 och mötesplatsen var för oss ett helt okänt område mitt inne i stan. Så bara att ställa klockorna på tidigt, sova några timmar och sedan knata i väg med kartan i högsta hugg. Eftersom vi är två mycket förvirrade flickor med extremt dåligt lokalsinne och en GPS i telefonen som gör lite som den vill så lämnade vi hotellet 8.30 och hade då 1 1/2 timme på oss att både gå vilse och sedan hitta rätt.
Det var inte många människor ute den tiden och vi gick så pass rätt att vi hade en timme till godo innan avfärd.
Dricka kaffe, titta på folk, knäppa massa bilder och kika efter ett grönt paraply som guiden skulle hålla upp.
Prick 10 stod vi och såg så pass turistigt förvirrade ut att guiden hittade oss direkt :-D

Vi var en grupp på 9 personer som följde guiden Eva och hennes chaufför ut ur staden i en minibuss.


Benkyrkan

1278 sändes abboten Henrik vid Cistercienskostret i Sedec till det heliga landet. Han återvände med en kruka innehållandes jord han från Golgata som han spred ut över kyrkogården i Kutna Hora. En helig kyrkogård blev än heligare då jorden från Golgata varit jord som Jesus fötter gått på och när ryktet om den heliga marken spred sig ville alla i landet begravas på kyrkogården som snabbt blev överfull. Trots att de begravdes stående, sida vid sida, så räckte kyrkogården inte till.
Under 1400- talet byggdes kyrkan på platsen och när sedan 30-åriga kriget rasat och pesten dragit förbi med närmare 30 000 offer så var det kris på plats under marken. Gamla ben grävdes upp och förvarades i kyrkans källare och en blind munk fick som uppgift att sortera benen och inreda ett Ossarium (benhus).

1870 köpte familjen Schwarzenberg klostret Sedec och tillät en lokal snidare att använda benen som utsmyckningar och han tillverkade bla. ljuskronor, kandelaber och girlanger i människoben och antalet människor som "använts" på platsen uppskattas till närmare 40 000...

Fascinerande, makabert, äckligt och wow... Allt på samma gång.
Bara tanken att någon kommit på att använda människoben som utsmyckning känns... ofräscht.
Men jag är glad att jag varit där och sett benen med egna ögon.

Hemkommen från ett par trevliga dagar så kan jag nu gå in djupare på Prag.
Jag har haft fullt upp från gryning till sängdags, knappt haft tid att borsta tänderna innan jag slocknat och än mindre tid till bloggen :-)
Min tanke var att blogga om ALLT som hände... Och det sket sig ganska direkt och istället har det blivit en snabbt inkastad bild och lite text innan jag släkt lampan.

PRAG dag 1.
Varmt som sjutton på Arlanda och redan innan vi klev på bussen ut till planet var vi försenade. Trångt i hallen i väntan på att gå på bussen och efter många minuter kom vi på buss nr två och vi hade tur som fick sittplats, men det var trångt som sardinburk. Plötsligt hördes i bussens högtalare: "Finns någon Helena Maxe på bussen? Kan Helena Maxe vara vänlig och kliva av..."
Eftersom jag redan, pga mina sandaler hade problem att komma igenom säkerhetszonen och börjat pipa så var jag ganska nervös när jag ombads att kliva av bussen. Att jag inte heller gillar uppmärksamhet och inte direkt smälter in i smeten när man får sitt namn uppropet på en buss och till på köpet måste tränga sig mellan massa stirrande människor som med väskor står i vägen var inte direkt något jag älskade... Men det var ett lättlöst problem och strax var jag åter på bussen och påväg mot planet. Väl på planet satt vi i en timma innan vi kunde lyfta mot Prag. Hur försenade vi var när vi landade vet jag inte, men vi var glada att kvällen inte var planerad med något annat än att hitta hotellet, checka in och hitta mat.
Efter lite smärre missförstånd så satt vi på bussen från flyget till stan.

Chauffören körde verkligen som en biltjuv och antingen hade han vaknat på fel sida eller bara rent allmänt hatar han turister. Men gladare/trevligare gubbar har jag träffat och när bussen tillslut stannade där vi skulle av var jag ganska skakad, omrörd och illamående.
Promenaden till hotellet tog längre tid än vi trodde så halvvägs framme hittade vi en restaurang i en källare med en liten bakgård och där tog vi första middagen.

Landade senare än tänkt på hotellet, checkade in och kom med skratt in i vårt rum. Hissen vi blev visade var inte till någon hjälp utan snarare ett stort "?" och ett humoristiskt inslag i vår resa.
Från receptionen via em korridor , ta till vänster , tre trappsteg ner och in i hissen
Trycka på knapp 1 till första våningen, kliva ur och gå uppför ca 10 trappsteg och rakt fram där bodde vi... Hissen stannade på varannat våningsplan och en halvtrappa mellan rummen. På det stora hela så var Prag inte direkt handikapsvänlig och förutom kullersten så var det trappor och höga steg överallt.
Väl på rummet så började vi planera kommande dagar. Mycket vi ville göra och se, men för få timmar på dygnet för att hinna allt så ett strikt schema krävdes (Vadå slappna av och ta det lugnt på semestern?!? :-))
Vi insåg att gryningen och första sightseeingen skulle komma tidigare än vi egentligen önskat så kvällen blev väldigt tidig och utan de pubbesöken vi tänkt oss.

Långt över 20 grader i rummet, fönstret öppet på vid gavel, täcket intryckt i garderoben, svettades ändå som en liten gris och kunde omöjligt somna pga alla bilar som körde rally på den stora vägen utanför vårt rum. Tillslut orkade jag inte med bilarna längre och stängde fönstret, så vid ca 1.30 slutade jag stirra på klockan och somnade.

FORTSÄTTNING I MORGON

Skriver när jag landat och det blir ett litet smakprov nu.
Klockan är 23.10 och jag har varit vaken sedan 6.30 och sovit typ fyra timmar i natt. Värmen och trafiken gör det svårt att slappna av.
Bilisterna kör som biltjuv och att sova m öppet fönster var svårare än svårt så efter midnatt gav jag upp och stängde fönstret, sedan somnade jag.
Upp tidigt och i med frukosten i magsäcken och sedan ut på stan.

Resan gick i dag till Kut'na Hora och en rundvandring på 5 timmar.
Mycket att se och många bilder tagna.

Därefter blev det Gamla stan, shopping och middag.

I morgon blir det en sväng till slottet (den spetsiga byggnaden i bakgrunden på bilden nedan) och sedan middag på floden.

Finns så mycket kvar att se och göra, men såååå lite tid!

En längre berättelse kommer senare, men nu är vi på plats i Prag på hotellet. I morgon blir det "Benkyrkan" och upp i gryningen, så nu stänger vi våra blåa.
Vindstilla, cirka 24°c och hett som en bastu. Fönstret vidöppet, vi bor på första våningen, bilarna utanför fönstret kör som rallyförare och jag vill ha åska! I morgon blir en heldag på stan.
Som alltid blir det inte som tänkt och bara att lämna Arlanda var problematiskt...
Berättar mer i morgon och kommer då även berätta anledningen till varför jag blev ombedd att lämna flygbussen :-)

"Amerika car show" på stan och själv har jag slappat i lyan. Läst en bok, gjort en katt, städat och nu även packat väskan.
Veckan har gått vääääldigt fort och det jag skulle gjort i söndags gjorde jag i dag, nämligen påminna bästa kattvakten om kattvaktande... Men nu är det fixat och jag får köpa något fint som kompensation för mitt minne.
I morgon drar vi till annan plats :-D

Två Alvedon i soffan och jag slocknade direkt. Värk gör verkligen att när det blir läge för kroppen att slappna av, då slappnar den av rejält. Vaknade dock runt halv två av hunger, så då blev det smörgåsen som fortfarande låg orörd på fatet bredvid alvedonförpackningen och sedan slocknade jag igen.
Kl 8 öppnade vårdcentralen och jag ringde direkt. Har fått en tid 15.15 i dag för träff m läkare och jag hoppas att jag får hjälp.
Kört maskin i dag och lyckats tömma hela tanken m smutsvattnet på golvet och jag arbetar i mina finsandaler vilket även är mina enda sandaler och även de enda skor jag kan ha utan att stöna alltför mycket av smärta, så att se mina dyra skor dränkta i svart vatten, känna lagom kul...
Två dagar kvar, sedan dansar jag ut genom dörren!